av Ugis Sildegs, Lettland

I dagens värld är behovet av lagar oomtvistligt. Utan dem skulle samfundet snabbt hamna i kaos. Ett tydligt exempel på detta är dagens Ryssland, där president Vladimir Putin ser ut att diktera sina egna regler och ignorera internationell lag. Han respekterar bara den som kan gå emot honom med styrka. Men ett samfund där den starkaste härskar är inte det vi önskar. Vi föredrar att leva under rättfärdiga lagar som alla respekterar frivillligt.

Också i den västliga världen ser vi ett avvisande av absoluta moraliska värden. Folk hävdar sin rätt att leva utan moraliska gränser, något som för till kaos när världens ondska och förfall avslöjas. Detta avvisande skapar en situation där vi behöver en fast grund att stå på – Guds lag, hans oföränderliga vilja och helighet.

Lagen som tyglar synden

Varför behöver vi lag? Utan lag skulle vi vara förtappade. Ondska och våld skulle snabbt kasta oss ut i kaos. Syndiga människor kan vara farliga och måste hållas i schack. Lag och myndigheter är därför skapade för att begränsa våld, egoism och orättfärdighet, och för att upprätthålla en viss grad av fred och ordning. Detta är lagens makt att ”tygla” (hålla tillbaka) synden. Dess primära uppgift är att begränsa orättfärdighet och ondska och skapa ordnade förhållanden för livet på jorden.

Utan lagens kraft skulle en människa ödelägga en annan människas liv. Äktenskap, familj, försörjning och ett tjänande av Gud skulle bli omöjligt, och världen skulle bli ett outhärdligt ställe. Detta är det som vi kallar lagens makt att tygla synden och är den första orsaken till att vi behöver lagen. Lagens första uppgift är att fungera som en tygel, att begränsa orättfärdighet, hålla ondskan i schack och göra livet uthärdligt och mer ordnat.

Lagen som spegel

En annan viktig funktion som lagen har är att avslöja vår synd. Luther sa att lagen ska ”skära, slå, dräpa och ofreda den gamla människan”. Den skrämmer den stolte, ovise och trygge gamle Adam, visar honom hans synd och död, och väcker en längtan efter nåd. Många undervärderar syndens allvar och världens förfall. Några menar att man kan lösa problemen med mogna samtal och enighet. Men lagen måste fortfarande brukas för att konfrontera verkligheten som är så präglad av synd och mänskligt fördärv.

Detta är lagens andra uppgift: att överbevisa människor om deras synd, få dem på knä i fruktan och bävan, bryta ner allt deras hopp om självrättfärdighet. Detta lagens arbete kallar vi för en spegel. Spegeln visar oss den sanna bilden av syndens styggelse. När vi ser in i denna spegel avslöjar den syndens djupgående verklighet, avlägsnar all falsk trygghet och förskräcker oss.

Många lever faktiskt i en slags sömn pga sin synd. De förblir i detta tillstånd om de inte väcks av lagen. Utan lagen är synden som ett sovande lejon, klar till att väckas. Om man tar en planka och ger lejonet ett kraftigt slag, inser man snabbt vad det är i stånd till. På samma sätt är det med Guds lag. Som ett vilt lejon ryter det in i våra hjärtan med dessa fruktansvärda och varnande sanningar:

  • Du har inte alltid varit lydig mot dina föräldrar.
  • Du har haft orena tankar.
  • Du har talat kärlekslösa ord till din nästa.
  • Du har haft onda begärelser.

Allt detta och mycket, mycket mer är synd, strängt förbjudet av Gud. Även om du skulle ha hållit hela lagen och syndat bara mot en liten punkt, något som ingen skulle våga påstå, är du skyldig till att ha överträtt hela lagen, som Jakob tydligt skriver i Jak 2:10: Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.

Lagen väcker fruktan

Guds lags hammare krossar det stolta människohjärtat och framkallar sorg och förtvivlan när vi rannsakar oss själva. Lagen måste förkunnas för att syndare ska skrämmas och omvändas. Bibeln visar upp många exempel på att människor greps av fruktan för Gud. Syndare som ser sin synd i ljuset av lagen blir överväldigade av fruktan och erkänner sitt behov av frälsning. Vi behöver alla höra lagen för att vårt samvete ska vara levande och känsligt. Därför är det nödvändigt att lagen förkunnas utan fruktan för att skrämma eller såra människor.

Jesus själv brukade lagen i sin undervisning. I Bergspredikan varnade han för domen och helvetets eld och sa att de som hör hans ord men inte följer dem ska falla. Paulus brev till de troende innehåller också många varningar om synd och dom, och han påminner oss om att lagen är nödvändig till att avslöja synd och visa oss vårt behov av en Frälsare.

Hur kan vi i sanning förstå Kristi förlåtelse i våra liv om vi inte erkänner vår synd och vårt fördärv? Om vi inte känner oss sjuka, hur kan vi då förstå behovet av tillfrisknande? Jesus själv förklarade: Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse, utan sydnare (Luk 5:31–32). Luther skrev i den första av de nittiofem teserna: ”När vår Herre och Mästare Jesus Kristus sa: Omvänd er, menade han att den troendes hela liv skulle vara en omvändelse.”

Lagen plöjer människans hjärta för att förbereda det för evangeliets sädeskorn. När vi inser vår synd och hjälplöshet under lagen, blir vi klara för ett mottagande av Kristi försonande kärlek och nåd. Också rättfärdiggjorda och förlåtna kristna behöver lagen för att tygla den gamle Adam i oss. Synden är fortsatt närvarande i våra liv, och straff kan vara nödvändiga för att leda oss mot rättfärdigheten.

Tjuvar och rånare

I en vers i Malakis bok anklagar profeten folket för tjuveri: Får en människa stjäla från Gud? Ändå stjäl ni från mig (Mal 3:8). Han kallar folket för tjuvar och rånare och anklagar dem för att han rånat honom. Låt oss reflektera över allt som vi är skyldiga Gud enligt hans lag. För att uppsummera hela lagen använder Jesus bara ett ord. Det ordet är kärlek:  Älska Gud och älska din nästa.

Det låter så enkelt, men hur mycket kräver inte detta enkla ord ”kärlek”? Det betyder att hela vårt liv ska vara ett uttryck för kärlek. Allt vi är och allt vi har ska brukas för att älska och tjäna. Om vi inte brukar allt för att älska Gud och älska vår nästa, stjäl vi från Gud. Om hela vårt liv inte ger uttryck för kärlek, så kallar Guds bud oss för ”tjuvar och rånare”. Här hör vi den heliga, krävande och anklagande rösten från lagen!

Är det inte just detta som är vårt fel? Vi är skapade för att leva i kärlek, men som syndare söker vi alltid vår egen fördel, vilja och ära snarare än Guds och vår nästas, som Luther säger. Kärnan i vår synd är egoismen som alltid söker sitt eget, som tar ifrån Gud och människor det som tillhör dem och ger varken Gud eller människor något av det vi har, är och förmår. Därför säger Luther skarpt flera gånger: ”Förbannat vare det liv som någon lever för sig själv och inte för sin nästa.” I vår självrättfärdighet, egoism och otacksamhet har vi blivit rövare.

Därför frågar profeten Malaki: Får en människa stjäla från Gud? Är det möjligt att en människa, en obetydlig skapelse helt beroende av Gud, får stjäla från honom, den gode, rättfärdige, store och fruktinjagande, som kan krossa oss på ett ögonblick? Denna handling är fullständigt onaturlig, orimlig och självfördömande. Malaki förklarar att när vi inte ger åt Gud och vår nästa av det vi är och har, är det rån i öppen dag. Om rånaren kunde gå bakom Herrens rygg för att råna honom, skulle fräckheten inte ha varit så uppenbar. Men eftersom Herrens ögon är närvarande överallt, är överträdelsen så skamlös och påträngande.

Vi är inte vana att tänka så här om det vi är skyldiga Gud och vår nästa. Men det är just detta Guds bud lär oss. Låt oss tänka noga igenom varje bud. Då ser vi att varje bud gör oss till tjuvar och skyldiga inför Gud. Det är en god övning i syndabekännelsen att påminna oss själva om att vi är syndare och inte förtjänar något gott. Varje bud visar detta och att vi är tjuvar.

Men tack och lov, Gud bud är inte den enda stämman vi hör. Vi hör också vår Frälsares röst och hans evangelium. Vi vet att hans uppoffrande kärlek betalar skulden till följd av vårt rån. Han erbjuder oss sig själv och ger oss nytt liv. Vi blir inte straffade utan förlåtna. När lagen avslöjar oss som tjuvar, delaktiga i det ultimata rånet, förändrar vår Frälsares ankomst allt – all skuld samlas och förs till korset, där den ställföreträdande betalas i sin helhet för vår räkning.

Lagen som guide

Lagen har också en tredje funktion: att vara en guide, en vägvisare. När evangeliet har verkat i hjärtat, finner den nya människan glädje i lagen. Paulus skriver: I min inre människa gläder jag mig över Guds lag (Rom7:22). Kristna, frigjorda från lagens förbannelse, tjänar Gud med glädje och visar tacksamhet  genom att följa hans vilja. Då märker vi att kristna är glada åt att få tjäna Gud, ivriga att göra hans vilja och visa sin tacksamhet på sätt som behagar honom.

Det är väldigt viktigt för oss att höra både lagen och evangeliet. Utan korrekt undervisning om lagen kan inte undervisningen om Kristus bevaras. Att göra synden stor är olösligt knutet till att upphöja och prisa nåden i Jesus Kristus. Guds lag har getts oss för att leda oss till Kristus, avslöja synden så att vi ser vårt behov av en Frälsare. Lagen kan inte ge oss nytt liv eller göra oss bättre, men dess högsta syfte är att tjäna som evangeliets ödmjuka tjänare. Bara evangeliet kan ge liv och tillfrisknande och skapa kärlek till Gud i våra hjärtan.

Den inspirerade psalmisten frågar: Hur ska jag återgälda HERREN alla hans välgärningar mot mig? (Ps 116:12). Detta är en vanlig reaktion hos tacksamma Guds barn. Det är sant, lagen ger inte kraft eller styrka till att göra det som är rätt inför Herren. Bara evangeliet skapar kärlek till Gud i hjärtat. Men när Guds nåds solsken strålar med sin livgivande värme genom evangeliet, när hjärtat berörs av Guds kärlek och nåd som har uppenbarats så underbart i Kristus Jesus, då fylls människan av tacksamhet. Då vill hon tjäna och göra det som behagar Herren.

För kristna, befriade från lagens förbannelse och dess slaveri, innebär det att tjäna Gud inte att göra lagens gärningar för att få belöning eller av fruktan. Det handlar i stället om Andens frukter. Kristna är inte längre under lagens träldom, utan vi är befriade till att leva ut den. Vi förkastar inte lagen utan önskar den välkommen genom en ny hållning. Vi ser lagen i ett nytt ljus. Vi bryr oss om den på ett nytt sätt. Vi ser lagen i Kristus Jesus.

Sammanfattningsvis är lagen nödvändig för att hålla ondskan i schack, avslöja vår synd och vägleda oss i vårt kristna liv. Den förbereder våra hjärtan för evangeliets sådd, som allena kan ge nytt liv och kraft till att göra det som är rätt.