1997/3 – Frågor och svar

Ja, det skall verkligen sägas, att det är många som är mycket irriterade över att Svenska Folkbibeln har behållit detta ord, som utgör slutord i all kristen bön. Det är inte obekant vad detta ord betyder. Vi kan ju säga, att det och det är »sant (säkert) som amen i kyrkan». Jesus använder detta hebreiska ord, som i våra biblar har blivit översatt med »sannerligen». Det händer att folk ifrågasätter, att en person talar sanning. När en sådan får höra att folk tvivlar på de uppgifter han lämnar, har han behov av att styrka vad han sagt. Han försäkrar då ivrigt, bedyrar och svär på att han talar sanning. Men skall vi utgå från att Jesus på samma sätt fann det nödvändigt att vinna åhörarnas tillit genom att försäkra, att han »sannerligen», faktiskt, talade sant? [1]

I NT 81 kan vi i Luk 4:24 läsa följande: »Sedan sade Jesus: ’ Sannerligen, ingen profet blir erkänd i sin hemstad. Jag försäkrar: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav regn på tre och ett halvt år och det blev svår hungersnöd i hela landet.» Här kan vi då först säga, att Jesus inte behövde försäkra att den bibliska berättelsen om det som hände på Elias’ tid var sann. Den var inte ifrågasatt av åhörarna. [2]

Hade då Jesus behov av att försöka vinna sina åhörares tillit genom att ivrigt försäkra dem att han talade sanning? Härtill kan vi hänvisa till Jesu ord i v. 24, där det framgår att han långt ifrån att söka vinna dem på ett sådant sätt, som profet underkastar sig alla profeters levnadsöde »att inte bli erkänd i sin hemstad». Nasaret blir i Jesu ögon typen för den hemstad som inte tar emot sin profet. Jesus talar här om sig själv som den som talar sanning och är Sanningen. I det ord »amen», som föregår Jesu ord »jag säger er» har vi hela kristologin i koncentrerad form. Det är också han som i Upp 3:14 kallar sig »Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet». Kort sagt, ordet amen motsvarar inte på alla ställen ordet »sannerligen». Det har inte varit möjligt att hitta någon svensk översättning, som täcker alla dess betydelseskiftningar, och därför bör det kvarstå oöversatt. [3]