»Den restlöst handikappade Guden»

I EFS Budbärarens julnummer av den 18 dec. 1980 skriver Torsten Nilsson om Jesus Kristus som »den restlöst handikappade Guden». Han polemiserar mot den kristna bekännelsen om Jesus Kristus, nämligen att Jesus under sitt jordeliv verkligen var sann och verklig Gud, hela tiden delaktig av den gudomliga naturens egenskaper. TN skriver: [0]

Jag kan inte finna annat än att om man läser evangelierna, så blir denna lära mycket konstig. Han går omkring Allsmäktig, men spelar rollen som maktlös. Det kan inte vara riktigt. Det är en bild av dålig teater. [1]

TN har för detta angrepp på den kristna tron tagit sin utgångspunkt i orden »Sig själv kan han inte hjälpa». Han menar att »denna sats säger vad som egentligen utmärker en gravt handikappad människa» och att den är sann med avseende på Jesus. Men enligt Bibeln är denna sats ett uttryck för de otroendes blindhet inför Jesu person och verk. Jesus Kristus kunde verkligen hjälpa och kunde, om han så ville, stiga ned från korset. Kristi lidande och död var hans frivilliga offer oss till godo. Det är betecknande för alla bibelkritiker, att de låter otrons vittnesbörd ligga till grund för sina slutsatser om Bibeln och dess tolkning. [2]

Den historisk-kritiska metoden vid bibelstudiet innebär, att man bedömer Bibeln och dess budskap på samma sätt som otrons människor, d.v.s. utan att räkna med det övernaturligas verklighet. Vanliga, inomvärldsliga orsaker menar man räcker som förklaring till både Bibelns tillkomst och till allt som Bibeln handlar om. Följden blir att sådana under som Bibelns gudomliga inspiration och Kristi person och verk ifrågasätts. Den historisk-kritiska metoden försvaras av TN. I EFS Budbäraren av den 11 dec. 1980 skriver han: [3]

Det utgör den kristna kyrkans heder – tvärtemot vad som ständigt sägs – att den inom sina egna led har vågat lämna rum även för den mest radikalt kritiska granskning av sin heliga skrift, Bibeln. [4]

Att den kristna kyrkan har givit rum för förnekelser av Bibelns gudomliga inspiration och ofelbarhet liksom av Kristi gudom skulle alltså vara hedervärt. Men enligt Bibeln är det en stor synd och till stor skada för själarna. Gud, hans ord och hans under får inte och kan inte ifrågasättas av Jesu lärjungar. Den kristna kyrkan har fått befallningen att aldrig lämna rum för villfarelse och villolärare. [5]

 

Problem inom Sjundedagsadventismen

Den adventistiske teologen Desmond Ford, som blivit teol. dr. vid Michigan State University och University of Manchester i England, har ifrågasatt den bibliska grundvalen för en av sjundedagsadventismens läror. Det gäller läran om »Kristi renande av den himmelska helgedomen». Desmond Ford har också tillsammans med Robert Brimsmead, en tidigare adventist som nu ger ut den fina tidskriften Verdict (f.d. Present Truth), klart bekänt den bibliska och lutherska läran om rättfärdiggörelsen, nämligen att rättfärdiggörelsen betyder ett frikännande domsutslag uteslutande på grundval av Kristi ställföreträdande gottgörelse och att tron inte ligger till grund för detta frikännande utan endast tar emot och förtröstar på det. En sådan tro och förtröstan för med sig ett nytt liv. Men detta nya liv får aldrig göras till ett villkor för Guds frikännande dom, d.v.s. rättfärdiggörelsen. [0]

Läran om »Kristi renande av den himmelska helgedomen» fördes fram av besvikna efterföljare till William Miller. Som framgår av artikeln »Spekulationer om de yttersta tingen» i detta nummer förutsade Miller att Kristus skulle återvända till jorden år 1844. Miller grundade denna datering på beräkningar utifrån Dan. 8:14. Milleriterna, som är föregångare till sjundedagsadventisterna, ansåg att Miller hade rätt om tiden men fel om vad som verkligen hände då. I stället för att synligt återvända till jorden för att rena den med eld, gick Kristus år 1844 in i det allraheligaste i den himmelska helgedomen för att börja sin dom och förbereda sin synliga återkomst. Det kan inte ha varit alltför svårt för Desmond Ford att visa att denna lära saknar biblisk förankring. [1]

 

Homosexuell präst

I New York finns en homosexuell församling som kallar sig »The Church of the Beloved Disciple» (Den älskade lärjungens församling). Denna församling har nu vigt sin andre biskop för att garantera en apostolisk succession för kommande prästvigningar. I Christian News, Oct. 20, 1980, berättas att John Noble vigdes vid en färgsprakande ceremoni av sin älskare, ärkebiskopen Robert Clement och av ärkebiskopen George Hyde från den Ortodoxa katolska kyrkan i Amerika. [0]

 

Missuppfattningar om tron

Det är inte tron som gör ett sakrament giltigt, inte heller är det tron som åstadkommer rättfärdiggörelsen eller syndaförlåtelsen. I Lutherskt Sändebrev nr 2, 1981, skriver Per Jonsson: [0]

Sätt fram en skål med vatten och tro sen, så mycket du kan. Det är dock och förblir endast vatten och inget sakrament, om inte Ordet kommer till vattnet. Först genom Ordet blir vattnet ett »nåderikt livets vatten och ett bad till ny födelse och förnyelse i Den Helige Ande». [1]

Sätt fram bröd och vin på altaret och tro sen, att det är Kristi kropp och blod! Det kan du göra så mycket du vill, men det är dock och blir inget annat än bröd och vin, om inte Ordet kommer till brödet och vinet, som Luther säger i Stora Katekesen: »Ordet kommer till elementet och det blir ett sakrament.» Det är Ordet, inte tron, som gör bröd och vin till Kristi kropp och blod. [2]

Detsamma gäller rättfärdiggörelsen. »Rättfärdiggörelsen genom tron allena» innebär inte, att min tro åstadkommer rättfärdiggörelsen. Vad du än tror om dig själv, är du och förblir en fördömd syndare inför Gud, om inte Ordet förklarar dig rättfärdig. [3]

 

Stormvarning

Ledaren i Kyrka och Folk nr 5/1981 bär rubriken »Stormvarning». Signaturen L.S. uppmärksammar hur bekännelsetrohet i det närmaste är förbjuden i svenska kyrkan, i varje fall när det gäller Bibelns lära om predikoämbetet. Svenska kyrkan vill nu kräva att alla hennes präster verkligen accepterar kvinnliga präster. Det är dock ett ganska naturligt krav. Ty svenska kyrkans lära är ju sedan åtskilliga år enligt antagen lag och ordning att predikoämbetet är öppet för både män och kvinnor. Ledaren slutar med följande ord: »Trots flera stormvarningar far vi frimodigt vidare med Jesus i båten.» Men är Jesus i den båt, där bekännelsetroheten förföljs och egentligen inte har hemortsrätt? Är inte Jesus i stället där Guds ord försvaras och bekänns, där det predikas rent och klart och där sakramenten rätt förvaltas? [0]

 

Arkeologiska utgrävningar

En av de främsta städerna i biblisk tid skall på nytt bli föremål för utgrävningar. Sommaren 1981 börjar man en åttonde säsong på tell Lachish. Lachish var en viktig stad redan under det tredje årtusendet f.Kr. I Jos. 10:31-32 nämns Lachish som en av de städer som Josua intog vid israeliternas erövring av Kanaan. Fram till den assyriske konungen Sanheribs erövring av Palestina 701 f.Kr. var Lachish den främsta staden i Juda efter Jerusalem. [0]

Utgrävningarna av Davids stad i sydöstra Jerusalem går till sommaren in på sin fjärde säsong. Denna sommar kommer man att utforska viktiga israelitiska kvarlämningar från Davids och Salomos tid. [1]

För åttonde året i följd kommer man i sommar att gräva vid tell Dan i nordligaste Israel. I Dan lät ju konung Jerobeam efter Salomos död upprätta en kultplats med en guldkalv i centrum. Staden kallades Laish ända tills Dans stam erövrade den. [2]