Luk 10:8–12 lyder enligt NT-81: 8»Och när ni kommer in i en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram, 9 bota de sjuka som finns där och säg till folket: Gud rike är snart hos er. 10Men har ni kommit till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: 11Till och med dammet som har fastnat på våra fötter här i staden stryker vi av – behåll det. Men så mycket skall ni veta: Guds rike är snart här. 12 – Jag säger er att det på den dagen skall bli lindrigare för Sodom än för en sådan stad.»

Lägg märke till de båda kursiveringarna som jag gjort i texten. När lärjungarna predikar på en ort, driver ut onda andar och botar sjuka, så är Guds rike ändå inte där – bara nästan. Snart kommer det. Och när lärjungarna predikar domen över dem som förhärdar sig mot deras förkunnelse, så är poängen i deras strafftal mot dem som inte vill tro – icke ett: Guds rike är här, men ni tror inte – utan: Guds rike är snart här.

Frågan är alltså: Vad är Guds rike och när kommer det? Från uppslagsdelen i NT-81 kan vi referera följande: Som första punkt framhålls att Guds rike upprättas den dag som Gud åter­ tar sitt herravälde. Här hänvisas till andra bönen i Fader Vår: »Låt ditt rike komma». Längre fram heter det – och det blir vår andra punkt – att i NT förbinds upprättandet av riket framför allt med orden om människosonen i Dan 7:13, varvid den tanken anknyts, att riket finns i himmelen och att Människosonen skall komma med det. De bibelord som anförs är Matt 16:28: »Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de sett Människosonen komma med sitt rike.» Och Luk 23:42: »Och han sade: ’Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike.’» Uppenbarligen menas att Guds rike inte är förhanden, annars skulle vi ju inte be om det. Människosonen har inte kommit med riket. Det ligger i framtiden. Något tidigare i uppslagsdelens artikel kan vi för det tredje läsa att riket kommer när Messias träder fram. Hans framträdande »kunde tänkas på ett konkret, jordiskt sätt (jfr Mark 11:10, Apg 1:6)». Att lärjungarna vid dessa tillfällen ännu inte förstår att deras messiasföreställningar är falska, tycks inte bekymra BK:s kommentator! För att inte komma helt i strid med NT:s egen framställning medger man längre fram som en fjärde synpunkt: »Uttrycket ’Guds rike’ kan också användas om de ansatser (kurs. här) till gudomligt herravälde som genom Jesus redan finns på jorden (Matt 12:28), som utbreds genom hans kyrka (Kol 1:13) och som råder inom de troende (Luk 17:21).»

Vi tar bibelorden i tur och ordning. a När Jesus i Matteusstället driver ut onda andar med hjälp av Guds Ande, då har endast en ansats av Guds rike kommit. b När en icke-troende förs till tro, från mörker till ljus, så förs han in i ansatsen av den älskade Sonens rike. Och c, när Jesus talar om Guds rike i hjärtat, i den personliga tron, så är det bara en ansats till förvandling som sker i människans hjärta. Varje bibelläsare inser att ovanstående är fullständigt förvirrat och främmande för den bibliska undervisningen.

Den gudsrikestanke som BK för fram och försöker pådyvla Nya testamentet är inte kristendomens utan judendomens. Vi nöjer oss med att dra slutsatsen, att formuleringen »Guds rike är snart hos er» och »Guds rike är snart hä» i Luk 10:9,11 uppenbart är betingad av BK:s uppfattning av Guds rike, som den är framställd i uppslagsdelen.

 

Grundtexten

Efter detta konstaterande kan vi övergå till grundtexten. Enligt denna instrueras lärjungarna att säga: Änggiken ef’ hymas hä basileia tou theou = »Guds rike har kommit er nära», och för att ge rättvisa åt sammanhanget översätter vi: Guds rike är här hos er (v.9) och Guds rike är här (v.11). Att BK är helt införstådd med spännvidden: vara förhanden – vara nära förestående hos perfektformen av verbet enggitså, visas av översättningen av Matt 26:45: »nu är stunden här» och v.46: »Här kommer han» (jfr Mark 14 :42). Man har försiktigtvis också valt det neutralare: »Himmelriket är nära» i Matt 3:2, 4:17, 10:7, och »Guds rike är nära» i Mark 1:5. Men ledstjärnan för tolkningen är tydligen den, att Jesus skulle ha instruerat sina lärjungar att dra omkring i städer och byar och sprida förväntningar av eskatologiskt slag om ett kommande, mer eller mindre jordiskt lyckorike.

När vi nu har påvisat att översättningen av Luk 10:8–12 i NT-81 vilar på helt felaktiga dogmatiska ideer, så får vi anses ha rätt att se närmare på vår lutherska troslära. Har vi en uppfattning om Guds rike, som inte gör våld på språk och sammanhang? I Lilla Katekesen säger Luther att Guds rike kommer när vår himmelske Fader ger oss sin helige Ande, så att vi genom hans nåd sätter tro till hans heliga ord. Guds rike kommer till oss, när vi tror och förtröstar på Guds nåd i Kristus. Det var en sådan förkunnelse som lärjungarna överräckte till invånarna i de städer och byar, där de predikade. Och poängen i domsordet mot dem som inte tog emot nåden, var inte att Guds rike ändå strax skulle komma, utan: Ni skall veta att ni har Guds rike här – men ni tror inte! En sådan utläggning ger rättvisa åt sammanhanget.

Tanken att Guds rike kommer vid Kristi återkomst – och först då, härleder BK ur Matt 16:28: » … skall inte möta döden förrän de sett Människosonen komma med sitt rike» och Luk 23:42: »Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike». (Se ovan!) Antagligen tänker BK att Jesus misstar sig, när han tror att han snart såsom Människosonen skall komma på himmelens skyar. Men Jesus har under sitt jordeliv inte tömt sig på sin gudom. Han har också då all kunskap. Och framför allt, han misstar sig inte. Vad Jesus emellertid menar i Matt 16:28, det får vi finna oss i att inte vara fullständigt säkra på. Det kan i sammanhanget räcka med att tänka på att i samtliga evangelier ställs Jesu yttrande alldeles före hans förklaring. Kristi förklaring är ju en försmak av det härlighetsrike som Kristus besitter i himmelen, inte på jorden. Så bör även Luk 23:42 tolkas. Rövaren ber: »Jesus, tänk på mig när du kommer i ditt rike.» Jesus kommer i eller till sitt rike (som en annan nytestamentlig läsart ger), när han går från död till seger, uppståndelse och himmelsfärd.

Guds rike kan ses ur tre synvinklar. I sitt allmaktsrike har Kristus all makt i himmelen och på jorden (missionsbefallningen, Matt 28:18). I sitt nåderike, d.v.s. i sin kyrka erbjuder Kristus all Guds nåd till syndare. Detta nåderike förkunnar Jesus med orden: »Omvänd er och tro evangelium. Guds rike är här.» Och i härlighetsriket i himmelen (där rövaren nu är med Kristus) pågår en evig gudstjänst inför Guds och Lammets tron (Upp 5:13). Inget av dessa riken kan vi se med våra jordiska ögon. Men när allt fulländas vid Kristi återkomst, då skall vår tro bytas i åskådning.

Esk