Ett storslaget bibliskt uppslagsverk

Många teologie studerande känner förmodligen till och har haft glädje av The New Bible Dictionary. Bakom detta uppslagsverk står en rad teologer och bibelforskare, som har stort förtroende för Bibeln, också av vetenskapliga skäl. Nu har detta uppslagsverk omarbetats och utökats med en rad utomordentliga illustrationer. Det heter nu The Illustrated Bible Dictionary och omfattar tre stora volymer (Inter-Varsity Press, Leicester 1980). [0]

Till detta uppslagsverks stora förtjänster hör en sakkunnig redovisning av ett omfattande arkeologiskt och historiskt material från såväl Bibelns värld som dess omvärld. En rad av vår tids främsta assyriologer och språkmän medverkar med verkligt fina artiklar. Kartor, diagram och fotografier förekommer rikligt och är av bästa kvalitet. [1]

I bedömningen av bibelböckernas tillkomst och innehåll intar man en ganska försiktig attityd och uppfattningarna mellan olika artikelförfattare går ibland vitt isär. När det gäller GT:s kronologi, daterar man uttåget ur Egypten till 1200-talet och därmed patriarktiden till 1850-1570, d.v.s. alldeles för sent. Domarbokens uppgifter blir omöjliga att ta på allvar, om domartiden skall placeras in mellan 1200 och 1050. Och betecknande nog kan inte heller författaren till artikeln om Domarboken acceptera den kronologi, som uppslagsverket i övrigt företräder. Genom en datering av uttåget till 1440-talet f.Kr. kan full rättvisa göras åt Domarbokens samtliga uppgifter. [2]

Artikeln om skapelseberättelsen 1 Mosebok är tyvärr mycket svag. Skapelseveckan borttolkas som varande »en artificiell litterär struktur» och evolutionismens teorier betraktas närmast som vetenskapliga resultat. Förf. till art. om Daniels bok företräder dispensationalism och premillenialism. [3]

De mera bibelteologiska artiklarna är av ojämn kvalitet. Helt korrekt noteras att »rättfärdiggöra» är en forensisk term, som betyder »frikänna, förklara rättfärdig» och att motsatsen till »rättfärdiggöra» är »fördöma». Men artiklarna om t.ex. dopet och nattvarden är direkt skrämmande. Här får bibelutläggningen i långa stycken vika för fria funderingar och spekulationer. De reformerta tankarna slår igenom. Instiftelseorden till nattvarden måste tolkas »symboliskt», heter det, och »är» skall bytas ut mot »significat», sägs det på fullt allvar. Man resonerar hit och dit om olika tolkningar, som om texterna vore oklara och lämnar oss i ovisshet om dopets och nattvardens betydelse. [4]

Sammanfattningsvis: Ett storslaget uppslagsverk med utomordentliga illustrationer och många fina arkeologiska och historiska artiklar. Det bibelteologiska materialet är dock ojämnt och ibland rent dåligt. [5]

 

Ett mindre uppslagsverk

Libris »Bibelfakta i färg» (Örebro 1979, 328 sid.) är en översättning av det engelska uppslagsverket »Encyclopedia of the Bible». Prof. Tryggve Mettinger i Lund har skrivit förordet. [0]

Också detta bibelverk innehåller många fina illustrationer och sakupplysningar om Bibeln och dess omvärld. Artiklarna måste av naturliga skäl bli mycket kortfattade. Därvid torde det ha varit svårt att veta vad man skall ta med och vad som kan utelämnas. I regel har man gjort en fin avvägning. Men när man går igenom de teologiska huvudorden och bara har några rader till förfogande, har uppgiften stundom blivit för svår. [1]

Också i detta mindre uppslagsverk slår reformert teologi igenom. Guds nådiga handlande med oss genom nådemedlen skjuts åt sidan och människans handlande med Gud intar dess plats. Sålunda säger art. om »Bättring/Omvändelse» ingenting om den oomvända människans andliga död och oförmåga att omvända sig, och ingenting om att Gud genom evangelium är mäktig att göra det omöjliga, nämligen ge liv åt en andligt död, föra en bortvänd syndare till förtröstan på Kristus och hans ställföreträdande gottgörelse för oss. I stället sätts människans görande i centrum, hennes beslut att lämna synden bakom sig. På samma sätt är det med art. om »dopet». »Man tillkännagav sin nya tro genom att genomgå en enkel ceremoni av ’renande i vatten’», heter det. Inte ett ord om att dopet är ett bad till ny födelse och förnyelse i den Helige Ande, att man blir född på nytt genom vatten och Anden, att dopets vatten frälsar (Tit. 35, Joh. 35, 1 Petr. 3:21), att vi genom dopet blir iklädda Kristus (Gal. 3:27). [2]

Också detta bibelverk går tyvärr på den sena dateringen av patriarkerna och uttåget ur Egypten. Men för övrigt presenteras här mycket, som en bibelläsare har nytta av att känna till. Några sakfel har smugit sig in. Så sägs det t.ex. att Krönikeböckerna, Esra och Nehemja betecknas som »de senare profeterna» och även räknas till »skriftprofeterna». Nej, dessa böcker räknas til kanons tredje del, d.v.s. »skrifterna», medan Josua, Domarboken, Samuelsböckerna och Konungaböckerna hör till de s.k. »förra» profeterna, som inleder kanons andra del. Om Predikaren sägs att denna boks tankar »härrör från filosoferna (Qohälät)». Men Qohälät har ingenting med några filosofer att göra. Om påsken heter det, att »den ägde rum om aftonen före den fjortonde nisan». Men då är man ute en dag för tidigt. [3]

I art. »Kristen gudstjänst på Nya testamentets tid» företrädes den reformerta teologin. Om nattvarden heter det: »I denna kristna ceremoni betecknade vinet Kristi blod (död)… De som deltar i denna heliga måltid bekänner därmed, att de tro på Herren, som har skapat det nya förbundet» Återigen människans handlande i centrum, inte Kristi handlande med oss, att han med brödet och vinet verkligen ger åt oss, inte en symbol utan sin sanna kropp och sitt sanna blod till våra synders förlåtelse. [4]

Sammanfattningsvis: Ett vackert och påkostat uppslagsverk med kortfattade och informativa artiklar om Bibeln och dess omvärld. Vid en mera detaljerad granskning kan en hel del anmärkningar göras. Bibelteologin är typiskt reformert. [5]

S.E.