|
Liknelsen i Matt. 13:24-30 | Nr 4-5, 1977 sida 115| Ansvarig utgivare: Seth Erlandsson Fråga Många brukar liknelsen om ogräset och vetet i Matt. 13.24-30 som argument för att man inte skall lämna en kristen församling även om falsk lära och synd tolereras i församlingen. Hur skall man förstå denna liknelse? Svar: Det är en god huvudregel att skrift skall tolka skrift, d.v.s. att ställen som är helt tydliga skall få kasta ljus över andra ställen, som behandlar samma ämne, men som inte synes oss lika tydliga. En rad bibelställen om församlingen visar ju att kyrko- och lärotukt skall bedrivas. Endast biblisk förkunnelse får förekomma i församlingen, 1 Petr. 4:11, och en broder som talar emot Guds ord skall förmanas och varnas, och om han inte vill rätta sig, skall han ställas utanför brödragemenskapen, så att han om möjligt genom denna lagpredikan skall böjas och söka nåden i Kristus. Likaså skall en broder som lever i öppen synd förmanas och varnas, och om han inte uppger sin synd, skall han ställas utanför (se t.ex. 1 Kor. 5). Utifrån dessa tydliga ställen står det klart, att Matt. 13:24ff inte kan tala emot dessa sanningar och försvara läropluralism i församlingen. Obs. vidare v. 38: »Åkern är världen.» Många läser som om det stod: Åkern är kyrkan eller församlingen. De som står utanför församlingen skall vi inte döma: »Ty icke tillkommer det väl mig att döma dem som äro utanför? Dem som äro innanför haven I ju att döma; dem som äro utanför skall Gud döma. ’I skolen driva ut ifrån eder den som ar ond’» (1 Kor. 5:12-13). Men »innanför» församlingen kan det finnas mycken dold synd, hyckleri. Om vi försöker att rensa ut dolda syndare, kan vi ta fel och rycka upp vete i stället. Vi kan inte se in i människors hjärtan. Det skall vi inte heller försöka att göra. Vi skall gå efter det som är uppenbart, d.v.s. läran och bekännelsen och uppenbar synd i livet. Vi har Guds befallning om att hålla församlingen ren från falsk lära och uppenbar synd, d.v.s. att aldrig tolerera synden när den uppenbarar sig utan söka föra till rätta så att synden bekännes och överges. Men vi har inte Guds befallning att söka få en ren församling beträffande det dolda det som göms i hjärtan och njurar. Hycklare kan vi inte rensa bort och endast Gud vet vilka det är. I en rätt bekännelsetrogen församling finns det mycken synd och svaghet. Den är som ett sjukhus, som söker göra människorna friska. Vi skall bära varandras bördor, uppbygga varandra på vår allraheligaste tro, strida mot synden och vårt eget onda kött, endast tolerera det som stämmer överens med Guds ord, varna och förmana dem som öppet trotsar Guds ord och ställa utanför församlingen dem, som inte vill överge sin synd och som sprider falsk lära. S.E. i ”lov og Evangelium” ur nr 1/1977 Vad menas med 1 Kor. 11:19? | Nr 4-5, 1977 sida 116| Ansvarig utgivare: Seth Erlandsson Fråga Vad menas med 1 Kor. 11:19 »Ty partier måste ju finnas bland eder…? »För att de äkta (grek. hoi dókimoi) skall bli uppenbara bland er» (1 Kor. 11:19b). Församlingen visar sin äkthet genom att inte ta emot villolärare (2 Joh. 7-11), genom att varna och förmana dem som kommer med avvikelser i förhållande till Guds ord, genom att utöva kyrko- och lärotukt. I varje församling kommer sålunda ulvar eller falska lärare att dyka upp, och då prövas församlingens trohet. Jämför Upp. 2-3, där det berättas om några församlingar som inte bestod provet, som var eftergivna när det gällde kyrkotukten (t.ex. 2:20 »Jag har det emot dig, att du är så efterlåten mot kvinnan Jesabel»). Sammanfattning: Ingen församling kan vara utan kyrko- och lärotukt. Gud skickar det alltid så, att en sådan tukt är nödvändig, om församlingen skall förbli äkta. Troheten prövas. Ty ni skall »inte låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt» (1 Kor. 1:10. Jfr Odebergs utläggning av detta ställe i hans Korinterbrevskommenyar. S.E. i ”lov og Evangelium” ur nr 1/1977
|
|||
För biblisk tro och forskning