Av Ingmar Brohed, arkivarie, teol. dr, docent i kyrkohistoria

Det torde inte vara utan intresse i synnerhet för denna tidskrifts läsare att få veta vad som hänt med teol. dr David Hedegårds efterlämnade papper. [0]

Våren 1969 tog landsarkivarien vid landsarkivet i Lund fil. dr Seved Johnson kontakt med David Hedegård och diskuterade den framtida förvaringen av dennes papper. I brev till landsarkivet meddelade dr Hedegård att han förordnat, att hans arkiv efter hans bortgång skulle brännas för att bespara de efterlevande besväret med papperen. Hedegårds egen uppfattning var, att alla de brev, manuskript etc. han förvarat sedan trettiotalet, ej hade något intresse för eftervärlden. [1]

Efter ytterligare korrespondens och sammanträffande förordnade dr Hedegård skriftligen i november 1969, att hans arkivaliska kvarlåtenskap skulle tillhöra landsarkivet i Lund. Samma månad överlämnade han sitt arkiv för tiden fram till 1960 och i december 1972 levererade fru Brita Hedegård återstoden av arkivet för tiden 1961-1971. Den förra leveransen omfattade sammanlagt 58 pärmar, den senare 30, i huvudsak brev. [2]

Att dr Hedegård kom att överlämna sitt arkiv till landsarkivet i Lund har sin förklaring främst i det förhållandet, att här tidigare finns ett flertal betydande arkiv efter personer, som intagit en skrift- och bekännelsetrogen ståndpunkt. Bland de större arkiven av denna typ kan nämnas, att t.ex. Axel B. Svenssons arkivaliska kvarlåtenskap överlämnades till landsarkivet 1968. Flera andra arkiv efter personer, som haft en liknande teologisk grundsyn, har antingen redan utlovats eller är att vänta. Naturligtvis kommer det att vara en fördel för den framtida kyrkohistoriska forskningen, att arkiv efter personer, som stått i nära kontakt med varandra, också förvaras på samma ställe. I stor utsträckning möter t.ex. samma brevskrivare i såväl Axel B. Svenssons som i David Hedegårds arkiv. [3]

I samband med överlämnandet meddelade dr Hedegård, att han sedan omkring 1930 arkiverat all korrespondens. År 1941 förstördes emellertid de tidigare delarna av arkivet. Brevpärmarna hade placerats i ett källarrum utan eldstad, varför brev möglade och kastades i värmepannan. Från 1930-talet återstår därför endast handlingar, som förvarats på annat ställe, i huvudsak brev rörande lärokonflikten inom Svenska Missionsförbundet. I stort sett innehåller således arkivet handlingar för tiden 1940-1971. Det bör nämnas, att dr Hedegård nästan utan undantag tog kopior av sina egna brev, vilket gör arkivet desto värdefullare. Den som i framtiden kommer att använda arkivet kan inte endast läsa de ankomna breven utan i regel även vad Hedegård svarat. [4]

Ett väl bevarat arkiv återspeglar på ett utomordentligt sätt en persons verksamhet. Detta gäller i högsta grad även detta arkiv. Det är därför nödvändigt med en mycket kortfattad resumé över de yttre omständigheterna i dr Hedegårds liv. Denna tidskrifts läsare torde också vara väl bekanta med dennes betydelse för svenskt fromhetsliv. För övrigt hänvisas till den 1971 utkomna festskriften Ditt ord är sanning. En handbok om Bibeln tillägnad David Hedegård (Biblicums skriftserie nr 2). [5]

David Hedegård (1891-1971) verkade som förkunnare, lärare, författare och bibelöversättare. Under åren 1915-1917 genomgick han Svenska Missionsförbundets teologiska seminarium i Lidingö, blev fil. kand. 1925, teol. kand. 1928, teol. lic. 1943 och teol. dr. 1951 vid Lunds universitet. Åren 1928-1940 var han lärare vid Lidingö missionsskola, 1941-1948 rektor för Svenska alliansmissionens skola Kortebo vid Jönköping och ägnade sig därefter åt vetenskapligt arbete, författarskap, predikoresor och åt bibelöversättningsfrågor. Åren 1949-1951 tjänstgjorde han tidvis som lärare i nytestamentlig isagogik vid Lunds universitet och delar av åren 1956, 1962, 1963, 1964 och 1968 undervisade han vid Faith Theological Seminary i Philadelphia, USA. Han var initiativtagare till bildandet av Förbundet för Biblisk Tro 1937 och redaktör för dess tidskrift 1937-1971. Han var också en av initiativtagarna till bildandet av stiftelsen Biblicum 1968. [6]

På det internationella planet verkade dr Hedegård framför allt inom International Council of Christian Churches (ICCC), vid vars bildande i Amsterdam 1948 han tog aktiv del och vars exekutivkommitté han tillhörde till 1969. Inom denna organisation, som bildats som ett alternativ till Kyrkornas världsråd (WCC), nedlade Hedegård ett betydande arbete. På det nordiska planet tog han initiativ till bildandet av systerorganisationen till ICCC, Nordens Evangeliska Råd (NER) och var ordförande under dess verksamhetstid 1955-1968. [7]

Förutom åt omfattande predikoresor i Skandinavien ägnade sig dr Hedegård framför allt åt ett betydande författarskap i religiösa och kyrkopolitiska frågor och åt frågor rörande bibelforskning och bibelöversättning. Han publicerade ett 70-tal böcker under åren 1923-1971, många av dem utkom i flera upplagor, verkställde översättningar och utgav samlingar i skilda ämnen. Han var tillika fast medarbetare i ett tiotal kristna tidningar och tidskrifter. Bland de mest kända arbetena märks Biblisk Uppslagsbok (1:a uppl. 1939), bibelöversättningen Nya testamentet på vår tids språk (1:a uppl. 1964), läroböcker i kristendom för enhetsskolan samt böcker i ekumeniska frågor. Genom tidnings- och tidskriftsartiklar nådde han en mycket omfattande läsekrets. Av stor betydelse för genomslagskraften i det han skrev var, att han hade förmågan att formulera sig mycket enkelt och lättfattligt även då han behandlade svåra frågor. [8]

Det enskilda arkiv, som uppstått ur och kring denna dr Hedegårds verksamhet, avspeglar i sitt ordnade skick på ett utomordentligt sätt alla de områden, där han fått stor betydelse. Till det yttre omfattar arkivet i dag drygt sex hyllmeter. Alla handlingar är inlagda i arkivkartonger, drygt 70 st. Till arkivet har fogats en komplett årgång av tidskriften För Biblisk Tro 1937-1971. [9]

Vid ordnandet och förtecknandet av detta värdefulla arkiv, vilket skedde till övervägande delen under år 1973, har strävan varit att ordna arkivet på det sätt, som bäst återspeglar dr Hedegårds verksamhet. Arkivet har ordnats i följande serier: [10]

A I Korrespondens. Huvudserie (med brevskrivareregister)
A II Korrespondens. Särskilda serier:
A IIa Korrespondens med International Council of Christian Churches ( ICCC )
A IIb Kvittenser på bokinköp och bokrekvisitioner
A IIc Kallelser till predikningar, föredrag och möten
B Manuskript
C Ämnesordnade handlingar
D Tidskriften För Biblisk Tro

Arkivet består till större delen av korrespondens. Huvudserien omfattar sammanlagt drygt 17 000 brev fördelade på ca 1 900 brevskrivare. Denna serie har ordnats så, att brev från och till samma person lagts tillsammans och ordnats i kronologisk ordning. Hela serien har därefter lagts i alfabetisk ordning efter brevskrivarens efternamn och ett brevskrivareregister har utarbetats. I detta anges brevskrivarens namn, bostadsort, första och sista årtal för korrespondensen samt antal brev. I ordnat skick omfattar huvudserien korrespondens 49 arkivkartonger och omspänner i huvudsak åren 1940-1971. Vid identifieringen av brevskrivare, som i en del fall använt endast signatur eller förnamn, har de tryckta medlemsförteckningarna i För biblisk Tro samt den postuma hyllningsadressen i Festskriften 1971 varit till stor hjälp. Korrespondensen är av mycket skiftande omfattning. I en del fall rör det sig om ett fåtal brev, i andra fall har över 400 brev utväxlats med samma brevskrivare. I denna presentation kan det endast bli fråga om att särskilt fästa uppmärksamheten vid ett fåtal brevskrivare, representerande olika områden. [19]

Naturligt nog finns en omfattande korrespondens med medlemmar av Styrelsen för Förbundet För biblisk Tro under dess verksamhetstid. Här kan nämnas sviterna av brev mellan dr Hedegård och Martin Berglid (285 brev), makarna Düring (234), Folke Elowsson (44), Johan Hagner (176), C-A Laurell (36), Sven Lodin (24), Arvid Svärd (95), Fride Hylander (18), Nils Rodén (12) och makarna Granath (188). Även med nuvarande medlemmar av Stiftelsen Biblicum finns naturligtvis omfattande brevsviter. [20]

Dr Hedegård hade även regelbundna kontakter med redaktionen för Kyrka och Folk och medverkade som fast medarbetare i denna tidning. I korrespondensen finns därför mycket material som rör dessa gemensamma kontakter framför allt med Victor Södergren (37 brev), Arvid Norberg (29), Hugo Gustafsson (236) och Knut Severin. Med Göteborgs Stiftstidning uppehölls kontakt genom Algot Erlandsson. Även med andra tidningsredaktioner finns korrespondens bevarad. [21]

Under 1940-talet kom dr Hedegård genom sina vistelser i Lund i och för avhandlingsarbete också i kontakt med den dåvarande högkyrklighetens ledande män. I första hand kan här nämnas Kjell Barnekow (29 brev), Ingvar Hector (86) och Lechard Johannesson (80). Även korrespondens med Gunnar Rosendal finns bevarad. [22]

Av naturliga skäl upphörde korrespondensen med de ledande inom Svenska Missionsförbundet i stort sett i och med schismen på 1930-talet. I den ämnesordnade serien finns likväl bevarad korrespondens med t.ex. Anders Löfberg, Ivar Wennfors m.fl. som rör just denna konflikt. [23]

Kontakterna med de ledande inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen vidmakthölls ända till slutet, ehuru även den brytning, som inträffade de sista åren, avsatte betydande spår i brevväxlingen. Korrespondensen med Johan Hagner har redan nämnts. I detta sammanhang bör även nämnas brevväxlingen med Nils Dahlberg (83) och för den senare utvecklingen med den kände kantorn i Ringamåla Joseph Persson (270) samt Olof Emgård (44). [24]

För Svenska alliansmissionens del kan i första hand nämnas Efraim Palmquist, Fritz Hägg, Jacob Blomdahl, G A:son Annby och Enoch H Skooglund (129). [25]

Med Bibeltrogna Vänner uppehöll dr Hedegård kontakterna framför allt med Axel B Svensson. I korrespondensen dem emellan (170 brev) möter också frågor rörande bibelöversättningen. Hithörande frågor behandlas också främst i breven med Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Bokförlag (406 brev) samt med dem som på olika sätt hjälpte Hedegård med bibelöversättningsarbetet, t.ex. Ragnar Qvarnström (74) och makarna Granath. Bibelöversättningsfrågor diskuteras även i brevväxlingen med professor Harald Riesenfeld. [26]

Bland ledande inom Svenska kyrkan bör särskilt nämnas biskop Bo Giertz (39 brev) och domprosten G A Danell (80) samt andra ledande personer inom Kyrklig samling. Bland riksdagsmän, engagerade i att kristna värderingar beaktades i riksdagsdebatterna, märks Yngve Hamrin, Jönköping, Eric Nelander, Trelleborg och Tore Nilsson, Agnäs. [27]

Den som systematiskt läser igenom tidskriften För Biblisk Tro skall snart finna, att dr Hedegård mycket ofta återkom till och kritiskt granskade universitetsteologin i Sverige. Hithörande frågor behandlade han också flera gånger i olika böcker. Framför allt mot den s.k. lundateologin, representerad av Gustaf Aulén, Anders Nygren och Ragnar Bring, riktade han ofta skarpa angrepp, angrepp, som också upprepas i den omfattande korrespondensen. Brevkontakterna med universitetsmän är därför mycket sporadiska med ett viktigt undantag. Genom sina studier i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet kom Hedegård i kontakt med den förra året avlidne professorn Hugo Odeberg. Denne kom att bli hans handledare i det vetenskapliga arbetet och dessutom av avgörande betydelse för den uppfattning om bibelns inspiration och auktoritet dr Hedegård gav uttryck för. Han engagerade sig i den av professor Odeberg startade studieföreningen Erevna och initierade själv lokalavdelningar av denna i Jönköping och Uppsala. I brev till en mängd olika personer återkom Hedegård ofta till den gärning Hugo Odeberg utfört och den betydelse han haft för flera generationer teologers bibelsyn. Korrespondensen med Hugo Odeberg omfattar inte mindre än 244 brev under tiden 1940-1970. [28]

Med de nordiska grannländerna höll dr Hedegård kontakt genom täta predikoresor. De kontakter som då knöts vidmakthölls även genom en omfattande korrespondens. Bland norska brevskrivare kan särskilt nämnas Ole Hallesby, Andreas Seierstad, Ola Modalsli, Olov Valen-Sendstad, Carl-Fredrik Wislöff, Per Faye Hansen, de ledande inom Norsk Luthersk Misjonssamband och redaktörerna för Fast Grunn Oscar Handeland och Steinar Hunnestad. Bland danska brevskrivare märks Fritz Larsen, Oskar Börlös Jensen och Frode Thorngren, samtliga även engagerade inom Nordens Evangeliska Råd. Från finskt håll märks framför allt Aapeli Saarisalo (234 brev), Toivo Hirvonen, Edvin Wirén Håkan Bäck, Uuras Saarnivara och familjen Färnström. [29]

Dr Hedegårds korrespondens omfattade ingalunda endast Norden. I och med sitt engagemang i ICCC vidgades de internationella kontakterna allt mer från början av 1950-talet. Kontakterna underströks därefter ytterligare genom hans undervisning vid Faith Theological Seminary i USA och genom omfattande resor. I huvudserien möter därför brev från inte mindre än 34 länder representerande Europa, Amerika, Asien, Afrika och Australien. [30]

Korrespondensen med de ledande inom ICCC har ordnats i en särskild serie, omfattande fem arkivkartonger för tiden 1948-1971. I denna korrespondens finns även en mängd kopior av brev mellan exekutivkommitténs medlemmar. Av särskilt intresse är brevväxlingen med ledaren för ICCC dr Carl McIntire samt andra ledande inom ICCC som t.ex. A Warnar, J C Maris, J J van der Schuit, Raymond F Hamilton, Robert T Ketcham m.fl. Med Faith Theological Seminary uppehöll dr Hedegård kontakterna framför allt genom Allan A Mac Rae (125 brev). [31]

Under hela sitt liv bedrev dr Hedegård omfattande studier. För den framtida forskningen kommer det att vara av stort värde, att han sparat kvitton på bokinköp samt kvitton på bibliotekslån. Dessa kvittenser har ordnats årsvis och sammanhållits i en särskild serie, omfattande tre arkivkartonger. Framför allt vid en framtida bedömning av bibelöversättningsarbetet kommer dessa kvittenser att vara av värde. [32]

Likaså har alla de skriftliga kallelserna att hålla föredrag, medverka vid möten och inbjudningar till predikoresor sammanhållits i en särskild serie. De skriftliga kallelserna har ordnats i bokstavsordning efter ortnamn och omfattar tiden 1940-1971. Genom dessa kallelser kan man följa dr Hedegårds oerhört omfattande reseverksamhet och den tid han nedlagt därpå. [33]

Arkivet innehåller inte endast brev. I en särskild manuskriptserie har samlats bevarade manuskript till artiklar, föredrag och böcker, bland vilka märks manuskriptet till doktorsavhandlingen 1951 Seder R. Amram Gaon samt första versionen av bibelöversättningen. [34]

I en annan serie ämnesordnade handlingar märks handlingar rörande utträdet ur Svenska Missionsförbundet, rörande den planerade veckotidningen »Front» 1947-1948, rörande bildandet av Förbundet för Biblisk Tro 1936-1937 samt skrivelser och stencilerade protokoll för detta förbund. [35]

Naturligtvis har det varit utomordentligt stimulerande att ordna detta förnämliga arkiv. Genom att läsa alla brev och genom ett systematiskt studium av tidskriften För Biblisk Tro och de viktigare delarna av David Hedegårds litterära produktion har undertecknad, utan att någonsin personligen träffat dr Hedegård, fått en ingående inblick i dennes omfattande verksamhetsfält. Det är min övertygelse, att detta arkiv i framtiden (arkivet får inte utan särskilt tillstånd utnyttjas förrän 1986) kommer att bli mycket utnyttjat när tidsperspektivet tillåter att teckna bilden av de för kristen tro så viktiga decennierna kring detta sekels mitt. Som både arkivarie och kyrkohistoriker är jag naturligtvis glad över, att dr Hedegård aldrig förverkligade sitt beslut att bränna sitt arkiv utan överlämnade det till landsarkivet i Lund för framtida förvaring. I annat fall hade aldrig en rättvisande bild kunnat ges i framtiden av David Hedegårds utomordentligt viktiga gärning som lärare, förkunnare, bibelöversättare, författare och outtröttlig vakthållare i kampen för sin uppfattning om För Biblisk Tro. [36]