Söndagen den 14 maj 1972 är en tung dag i Luleå stift. Det är Reformationsdagen. Den firas till minne av att Martin Luther fick bli ett redskap att föra många människor tillbaka till tron på allt Guds Ord. Svenska Kyrkan som kallar sig »luthersk», borde fira Reformationsdagen med att göra bot och bättring från sitt nådesförakt och högt för alla förkunna att Guds Ord fortfarande gäller till minsta punkt liksom det gällde på Luthers tid. [1]
Men i Luleå firar man reformationsdagen med en »gudstjänst» som är ett direkt hån mot Gud och reformationen. Stiftsledningen viger på självaste reformationsdagen en flicka till »präst», trots att Gud så klart och så strängt förbjuder det. Ja trots den nästan totala söndring denna ogudaktiga reform åstadkommit i svenska kyrkan, så fortsätter man att trotsa Gud som om ingenting hänt. [2]
Allvarligt kristna människor har visat stiftsledningen i Luleå att Guds Ord säger om »kvinnliga präster» att det är en skam och gång på gång förmanat stiftsledningen att inte handla tvärt emot vad Gud bjuder och förbjuder. Men hur smärtsamt det än är att säga det, så har dessa kristliga förmaningar mötts med öppet förakt för Guds Ord. [3]
Nu säger inte Guds Ord att vi i längden skall hålla på med att förmana och varna obotfärdiga människor. Guds Ord bjuder oss istället att vi skall dra oss ifrån dem, när vi förmanat dem en och två gånger. Utåt kan det därför kanske se ut som om ingen längre tror på de Bibelns Ord som förbjuder en kvinna att vara präst. Verkligheten är dock en annan. Många fromma människor i detta stift bär på en djup smärta och sorg över att stiftsledningen så uppenbart trotsar Gud och handlar tvärt emot Hans heliga vilja. Herre förbarma Dig över oss! Vi har nog inte förtjänat en bättre stiftsledning. [4]
Dessa rader är nu inte tänkta som ett diskussionsinlägg. Guds Ord och Guds vilja kan inte sättas under diskussion. Han står allt för högt över oss alla för att vi skulle kunna diskutera Hans vilja. Dessa ord är heller inte tänkta som någon vädjan till stiftsledningen i Luleå. Det skulle endast mötas med nytt förakt och hån för Guds Ord och inte med den botfärdighet, som man väntar hos en kristen människa när hon ställs inför Guds Ord. Stiftsledningen skall snart svara inför den höge Domare som icke har något anseende till personen. Vi lämnar domen åt Herren. [5]
Dessa rader riktar sig heller inte till den oomvända världen. Ty en oandlig människa saknar de nödvändiga förutsättningarna för att förstå andliga ting. Oomvända människor uppfattar inte frågan om kvinnliga präster som en andlig fråga utan endast som en fråga om rättvisa och jämställdhet mellan man och kvinna.[6]
Nej, dessa rader riktar sig endast till de människor i vårt stift som ännu har en barnslig och enfaldig tro på att hela Bibeln är Guds ofelbara Ord. De riktar sig till människor som älskar det Ordet och vill hålla sig till det i liv och i död. [7]
Till dig vill jag få sagt: »Håll fast det du har så att ingen tager din krona». Var fast och orubblig i tron på Guds Ord. Då är du stark, även om du tycker dig stå ensam och övergiven. Herren själv är på din sida och hela den himmelska härskaran och alla de heliga. De som är med dig är flera än de som är emot dig. Och glöm inte den enkla men evigt giltiga sanningen, att det aldrig är Guds vänner utan alltid Guds fiender som vill få dig att överge Guds Ord och bud. Så upplyst kan aldrig denna världen bli att den ser klarare och förstår bättre än Gud själv. Det är bara satan som lurar människor att tro att de nu förstår bättre än Guds Ord. Är du, och vill du verkligen vara ett Guds barn, så håll dig till Guds Ord och bär med glädje den korsmärkta dräkten, som Guds barn får bära av idel nåd till Frälsarens ära. Det är dock, även om den är obekväm, den verkliga högtidsdräkten. Ty så säger Herren: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig, så följe han mig.» [8]
Låt alltså ingen lura dig att tro att det är Guds vilja som nu sker. Även om det är högt uppsatta ledare i kyrkan som sätter sig över Guds Ord och lär andra att göra likadant, så har inte Guds Ord upphört att gälla. Det var ju de högsta »kyrkliga» ledarna som korsfäste vår Frälsare. När dessa ledare säger att Guds Ord inte gäller längre eller att det måste förstås på ett annat sätt eller att Bibeln också är ett barn av sin tid, så säger dock Kyrkans Herre och överhuvud: [9]
»Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna så han skall räknas för stor i himmelriket» (Matteus 5:19). [10]