De för länge sedan utdöda skyterna som på Gamla Testamentets tid var ett folk, som man måste räkna med både som krigare och handelsmän, har åter kommit i blickpunkten på grund av nyare arkeologiska utgrävningar, utförda av ryska arkeologer i Ukraina. [0]
Ett arbetslag, som leddes av prof. B.N. Mozalevsky, började 1971 gräva ut en gravhög nära staden Ordzhonikidze. Den ligger i det område där ryska arkeologer för något mer än ett sekel sedan upptäckte den nu mycket omtalade gravhögen nära Chertomlyk, ungefär 250 eng. mil sydöst om Kijev. Sedan dess har man funnit omkr. två dussin särskilda skytiska gravfältsområden som sträcker sig från sin västligaste begränsning (Kijevområdet) till Europas östgräns (Uralbergen) och därifrån ett ungefär lika långt stycke ända till Mongoliet.[1]
Dramatiska upptäckter
Det är mycket intressant att iaktta de allra första upptäckternas dramatiska innehåll. När V. V. Radlov undersökte trakten i södra Altai, belägen i nordvästra Mongoliet, fann han vid Katanda några gravhögar av rätt ovanlig art. Skillnaden mellan dem och andra slag av gravrös var att de nu påträffade var täckta med rullsten i stället för med jord, vilket eljest är det vanliga på andra ställen i södra Ryssland. [3]
När utgrävarna avlägsnat stenarna blev de mycket överraskade av att stöta på ett lager av is. Detta var så mycket ovanligare som det ifrågavarande området inte varit utsatt för fortlöpande köldperioder. Isen hade tillfälligtvis bildats genom att marken täckts med stenlagret. Detta släppte sedan igenom regnvatten som trängde in i den underliggande jorden. Därefter bildades ett isolerat islager, när vattnet frös till is under vintern. Under sommaren blev värmen alltför otillräcklig för att kunna smälta isen. [4]
Detta ovanliga förhållande gjorde, att de föremål och kroppar, som låg begravna där under, blev lika effektivt bevarade som genom modern kylteknik. [5]
Därför blev det möjligt för arkeologerna att få se klädespersedlar, bohagsting, vapen, ben, verktyg och andra viktiga skytiska konstprodukter i gott skick. Sålunda råkade denna gamla folkgrupps kultur och dagliga liv ut för en riktig strålkastarbelysning. [6]
Skyterna var nomader, duktiga hästkarlar och krigare. Det är mest troligt att de ursprungligen kom från västra Sibirien. Deras huvudsakliga uppehållsort blev området mellan Svarta havet och Kaspiska havet från omkr. år 2000 f. Kr., men de är mera kända från och med slutet av 700-talet. [7]
Grekiska lärde under antiken var övertygade om att skyterna var det äldsta människosläktet i världen på grund av deras politiska och militära betydelse. Denna åsikt anses numera vara ett misstag. Ungefär på den tiden då Amos och Hosea profeterade började skyterna bryta in i norra Persien och området sydväst om Kaspiska havet. De blev då för första gången uppfattade som en enhetlig nation. Sargon II i Assyrien (722-705 f. Kr.) lyckades hejda de aggressiva nomadernas framträngande mot sydväst. Därför tvingades skyterna att slå sig ned i Sydryssland, där ett beaktansvärt antal av deras bosättningsorter nu blivit kända. [8]
Bibliska anspelningar
Under en kort period förenade skyterna sig med assyrierna mot mederna, och omkr. 630 f. Kr. hjälpte de till med att undsätta Nineve. Men två årtionden senare slog de om och förband sig med meder och babylonier vid omstörtandet av Nineve 612 f. Kr. Det ser ut som om de börjat plundringståg mot Palestina 628 f. Kr. och detta ger skäl för många kommentatorers tro, att denna »olycka från norr» verkligen var den som omtalas i Jer. 1:14. [10]
Skyterna fortsatte tydligen sina krigsföretag genom att anfalla Egypten, men enligt gamla källor köpte Egyptens härskare sig fri och övertalade fienden att återvända till sin nordliga hemort. I enlighet därmed har man funnit det sannolikt att denna händelse utgjorde den historiska bakgrunden till Jeremias profetia i kap. 47 som handlar om det fördärv som skall drabba de plågsamma filisteerna. Hur som helst så är det rätt svårt att bli viss om hur det verkligen förhåller sig i den saken, eftersom det i den tidens skrifter tyvärr finns så få faktiska meddelanden om skyterna under denna tid. [11]
Fast de tidigt vann rykte för sin djärva stridslystnad, visade skyterna inbördes en förvånande samhällsdisciplin. De bodde i omsorgsfullt styrda samhällen, och de spelade en mycket viktig roll i Främre Österns handelsförbindelser från 600-talet och senare. [12]
Deras nomadliv med ständiga förflyttningar fram och åter i Altaiomradet gjorde, att de bara kunde begrava sina döda på våren och hösten varje år. Det blev därför tidigt nödvändigt för dem att balsamera dessa för att upphäva verkningarna av uppskovet. Människokroppar har på så sätt konserverats och funnits i de igenfrusna gravarna vid Pazirik. [13]
Till utseendet var skyterna svartmuskiga och kraftigt bvggda, och de livnärde sig utmärkt på fisk, villebråd, kött och grönsaker. De tyckte om dryckeslag och dans och visade ett sällsynt intresse för grant utsmyckade kläder. Kvinnorna uppträdde i utsökt prydliga kappor, dräkter och andra kläder, somliga gjorda av läder. Både män och kvinnor bar tydligen huvudbonader. Skyterna var ypperliga ryttare och man har funnit utmärkta tillbehör för betsel och sadlar. Den allra nyaste upptäckten var en grav som anses vara från tiden kring 400 f. Kr. Den innehöll kvarlevorna av ett litet barn, en drottning och hennes följe: tre tjänare, som blivit strypta, när drottningen dog, i enlighet med skyternas sedvänja. [14]
Fast drottningens huvudprydnad inte var helt oskadad fann arkeologerna väl bevarade örringar av guld och en konformig hatt av assyrisk modell, också av guld. Drottningens handleder var övertäckta med flera breda guldarmband och på fingrarna satt elva guldringar. [15]
Arkeologiska klenoder
Synnerligen intressant för arkeologerna var åsynen av drottningens halskedja, gjord av gediget guld och smyckad med två lejon, som ligger hopkrupna under ett par högst ovanliga djur vilka man inte sett på något ornament som påträffats efter utgrävningarna i Chertomlyk år 1863. [17]
Nyare redogörelser från Ryssland tyder på att drottningen och hennes följeslagare synbarligen hade begravts i något slags förrum. Arkeologerna håller nu på med utgrävningar i riktning mot gravhögens centrum i hopp om att de skall träffa på något rum med flera döda, som jordats i denna hög. [18]
Att de nämnda skytiska konstalstren åter bragts i dagsljuset är viktigt. De kommer som en lämplig påminnelse om en period i de bibliska folkens historia, då dessa våldsamma nomader var fruktade marodörer i Främre Orienten. [19]
Om Jer. 1:14 faktiskt syftar på skyterna, vilket förefaller troligt, så karakteriserar profeten dem som förelöpare och budbärare om en snart kommande straffdom med fördärv för ett ohörsamt och avgudadyrkande judafolk.[20]
Life of Faith, 21.8.1971