Av Alvar Svenson
Ämnet Livets bröd påminner oss om att vi människor och för övrigt allt levande är beroende av ett ständigt näringstillskott. Behovet av mat och tillgång till vatten har alltid styrt människans boende och vistelser. Texten talar om för oss hur Jesus, som just mättat femtusen män, söks av dessa människor för att de var intresserade av honom för brödundrets skull. [0]
Jesus gör klart för dem att människan lever inte endast av bröd
Vi brukar tala om att vi lever i en materialistisk tidsålder. Med det uttrycket menar vi att det är just sökandet efter det som kan omsättas i mat eller »prylar» som är viktigt. Tydligen fanns denna inställning också på Jesu tid. »Ni söker mig för att ni fick äta» säger Jesus. Hans gudomliga förmåga att mätta den fysiska hungern var intressant. Men Jesus varnar för den giriga hungern som aldrig blir nöjd, utan ständigt jagar efter mer. Allt sedan syndafallet har bekymmer om brödet följt människan. »I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd», fick Adam höra. [2]
I vår text står brödet som symbol för all mat. Vår dagliga bön »giv oss idag vårt dagliga bröd» har Jesus själv lärt oss. I Luthers förklaring av den bönen lär vi oss att det är allt det som hör till vårt livsuppehälle. Där ser vi att det är en hel del vi behöver, men vi skall låta oss nöja med det vi behöver. »Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det» (I Tim 6:8). Vi som har mat och kläder i överflöd, har all anledning att tacka Gud som låter bröd framgå ur jorden. [3]
Trots att vår tid är materialistisk, tror jag att många människor är klara över att vi lever inte endast av bröd. Det är inte säkert att insikten om brödets otillräcklighet alltid leder rätt. Inom kyrkorna talar man om en »nyandlighet». Tyvärr är det på det viset att det mesta inom nyandligheten är stenar i stället för bröd. »Inte allenast av bröd» är följt av orden »utan av varje ord som utgår av Guds mun». Inget annat kan eller skall ersätta födan åt den odödliga själen. Här måste varje kristen vara på sin vakt. Vi skall i denna predikan tala om den bibliska innebörden i orden »inte endast av bröd». [4]
Vi måste äta för det fysiska välbefinnandet. Vår kost skall helst vara näringsriktig så att vi far de vitaminer och mineraler vi behöver. Var kropp har förmågan att säga if rån, och vi glömmer inte att äta därför att vi känner hunger och törst. Är kroppen frisk sköter detta sig självt på ett naturligt sätt. Däremot kan vi få en sjukdom som gör att vi inte känner hunger eller känner oss mätta och kanske till och med känner leda vid maten. Då är tillståndet allvarligt och vi behöver särskild vård. Av naturen har vi inte någon andlig hunger. [5]
Jesus vill väcka den andliga hungern hos oss
Judarna ville få tillbaka tiden då Mose levde, när de fick mannat från himlen. Deras önskan var att Jesus skulle bli en ny Mose som gav dem mat utan att de behövde anstränga sig. Mose gav dem inget bröd. Det var Gud som sände den gåvan. Men Jesus visar dem på den allvarliga sanningen att utan Guds bröd saknar de liv. Det är Guds bröd som ger världen liv. Världen har inget liv i sig själv. Livet måste komma utifrån, från Gud. Människan kan inte själv framskapa något bröd till liv. Genom syndafallet och släktskapen med Adam har hon förlorat allt det som hon ägde genom skapelsen, i fråga om rättfärdighet och helighet inför Gud. Om hon inte förstår det förblir hon i mörker. [7]
När judarna i sitt stridssamtal med Jesus hävdade att de var Abrahams barn, gör Jesus klart för dem att det inte räcker att vara Abrahams barn i köttsligt avseende. »Vore ni Abrahams barn skulle ni göra Abrahams gärningar», säger han (Joh 8:39). Aposteln Paulus skriver om samma sak i Rom 9 kap. Han sörjer över att hans landsmän inte förstår sin allvarliga situation, hur de tröstar sig med att de är israeliter, att de hade förbundet och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. Trots allt detta var blindheten förhärskande ibland dem: Föreställningen att de inte behövde någon Frälsare utan var sig själva nog. I brevet till Efesus skriver samme apostel att det är att vara »död i överträdelser och synder». I detta tillstånd är alla människor av naturen. Det är just till människor i detta tillstånd Jesus har kommit såsom »Guds bröd som ger världen liv». [8]
Det är inte ovanligt idag att man talar om andliga värden och intressen. Vi talade om den s. k. »nyandligheten». Vi skall inte låta lura oss. Det är skillnad på att tala om mat och att äta. Det är skillnad på bra och dålig mat. När Jesus vill väcka andlig hunger, är det verklig hungern. Den låter sig inte mättas av annat än den som kan ge liv, nämligen Guds bröd, evangelium som inte kan ersättas med någonting annat. [9]
Det finns mycket som bjuds ut på den andliga marknaden, det är lätt att bli förvirrad av allt som är tilltalande och vackert. Tyvärr är det mestadels sådant som är olämpligt till föda för själen, det måste förkastas. Av konsumentupplysningen har vi lärt oss hur viktigt det är med maten. På profetens tid hette det: »Varför ger ni ut pengar för det som ej är bröd och er inkomst för det som ej kan mätta?» (Jes 55:2). [10]
Jesus säger: »Jag är livets bröd»
Vi talade inledningsvis om att vi är i ett ständigt behov av det fysiska brödet. Det brödet kan inte ge liv, endast uppehålla liv. Här får vi höra hur Jesus talar om det bröd som ger liv. Det ger liv åt världen, den fallna och så djupt sjunkna världen. Den värld som levde som fiende till Gud och inte ville ha med honom att göra. Därför talar aposteln om ett förr och ett nu.’»Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder.» Och längre fram i samma brev: »Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra… oss har han gjort levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta.» De andligt döda hade fått liv. [12]
Jesus säger till Nikodemus: »Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike» (Joh 3:3). Då han säger: »Jag är livets bröd» är det en nådens predikan för oss alla. Det är hos honom vi kan få denna outsägliga gåva, det eviga livet. Att han är livets bröd, betyder att precis allt vad vi behöver för det andliga livet finns hos honom. Han skapar det, uppehåller och bevarar det. Allt detta gör han genom sina nådemedel, Ordet och de heliga sakramenten. »Jag ar livets bröd» betyder att det är precis det brödet vi behöver för livets skull. Å andra sidan utan detta bröd finns inget andligt liv. Detta finns beskrivet på så många ställen i både Gamla och Nya testamentet. Så t ex hos Jesaja i kap 55: »Upp alla ni som ar törstiga, kom hit och få vatten. Och ni som inga pengar har, kom hit och hämta säd och ät. Ja kom hit och hämta säd utan pengar, och för intet både vin och mjölk.» Precis allt vad en människa behöver, erbjuder han utan pengar och för intet. [13]
Här i texten hos Joh säger Jesus: »Den som kommer till mig skall aldrig hungra och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.» På samma sätt erbjuder han utan kostnad för oss allt av nåd. Låt oss lyssna till ytterligare ett ord från Jesaja: »Böj era öron hit, och kom till mig. Hör, så får er själ leva.» [14]
Det var inte Mose som gav Israels barn mannat från himlen. Det är inte vår förtjänst att jorden ger säd till bröd åt oss. Vi har lärt oss bedja: »Giv oss…» Den Gud som kallade Israels barn ut ur Egypten gav dem också manna i fyrtio är. Den Gud som skapat oss ger oss vårt dagliga bröd. Han gör det av sin gudomliga och faderliga barmhärtighet. Men ingen människa lever allenast av bröd. Av naturen förstår hon inte sin allvarliga situation. Bibeln gör det klart för henne. Lagen kan endast visa oss likt en spegelbild, hur vi är inför Gud. Evangelium räcker oss frälsningens under såsom ett »Livets bröd». Lyssna till detta budskap. » Hör så får din själ leva». Amen. [15]