Förevändning till överträdelser

Av: Alvar Svenson | Nr 4, 1994 sida 186

Fråga:

I Mark 2:23-28 hänvisar Jesus till David som i strid med GT:s förbud åt av skådebröden när han kom i nöd och blev hungrig. Han säger också att »sabbaten blev gjord för människans skull, och inte människan för sabbatens skull». Kan man inte med detta bibelord få en förevändning till nästan vilka överträdelser som helst? När Guds bud upplevs mer som en börda än ett skydd sätter man dem ur funktion. [0]

Svar:

Det är på flera ställen i evangelierna det talas om hur fariseerna anklagar Jesus för sabbatsbrott. Ex Matt 12:1f, Luk 6:1f, Luk 13:10-16, Luk 14:1-5, Joh 5:1-16, Joh 9:14f. Jesus gör sig inte skyldig till någon överträdelse av sabbatsbudet eller något annat bud. Däremot avvisar han fariseernas förståelse av sabbatsbudet och visar att den är falsk. Med sitt handlande ger han en rätt undervisning om sabbatsbudet. Det innebär att han hänför sabbatsbudet till ett bud i ceremoniallagen. »Sabbaten blev gjord för människans skull…», för hennes hälsa och andliga välfärd. [1]

När Jesu lärjungar blev hungriga och var i behov av mat, var det inget brott att rycka några ax på sabbatsdagen. När David och hans män höll på att försmäkta av hunger, tillät översteprästen Abiatar, att man åt av skådebröden (1 Sam 21:6), dessa bröd som endast var avsedda för prästerna (3 Mos 24:8-9). [2]

Då judarna på sabbaten räddade oxen och åsnan som fallit i brunnen, visade de därmed att kärleken är lagens fullbordan och ingen dömde dem för det. Jesus visar att den lag som inte dömde någon som befriade ett djur från en svår belägenhet, inte må döma någon som gör på samma sätt med en människa. [3]

Detta betyder inte att Guds bud sätts ur funktion, men Guds bud skall sättas in i sitt rätta sammanhang. Luther lär oss i förklaringen till tredje budet den rätta förståelsen av sabbatsbudet: »Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte föraktar Guds ord och predikan utan håller det heligt, gärna hör och lär det.» [4]

För oss i nytestamentlig tid är sabbatsbudet i första hand själens vila och frid i syndernas förlåtelse. Det har alltså ingenting att göra med en viss dag i veckan. GT:s sabbat var endast en skugga av den verklighet som är Jesus Kristus själv (Kol 2:16-17). [5]

Vi skall verkligen glädja oss över att Jesus ger oss denna undervisning. För oss är alla dagar lika och för vår själ är alla dagar en sabbatsdag. Ty Kristus har utfört arbetsveckans hela möda då han uppfyllde lagen i vårt ställe. Nu återstår endast sabbaten för oss – Guds folk enligt löftet. [6]