Men Jesus ser vi, han som för en kort tid gjordes ringare än änglarna. Han är nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden, /en del handskrifter fortsätter/ för att han, skild från Gud, skulle smaka döden för alla, /andra åter fortsätter/ för att han genom Guds nåd skulle smaka döden för alla. [0]
Läsningen ”utan Gud”
Denna läsart, »utan Gud», är omvittnad i handskrifter från Öst och Väst och omnämns av kyrkofäderna (så t.ex. av Origenes). Om denna »rikligt betygade variant» säger Riggenbach i sin kommentar till brevet att »den inte är ägnad att göra sammanhanget begripligt». Detta påstående är uppseendeväckande. I Hebr 2:6-8 citeras ju Ps 8:6-8. Författaren följer därvid den grekiska översättningen av GT (Septuaginta): »En liten tid gjorde du honom ringare än änglarna» (v 7). [2]
I Hebr 2:9 anknyter författaren till detta psaltarcitat och anger därvid varför Jesus gjordes ringare: »för att han, skild från Gud, skulle smaka döden för alla.» Denna förkunnelse, att Kristus »skulle smaka döden för alla» och att han en liten tid skulle vara »utan Gud», är byggd på ovanstående psalmcitat och då på den hebreiska texten i Ps 8:7, som har översatts: »Du skall låta honom en liten tid av Gudi övergiven varda» (Karl XII:s övers). I Svenska Folkbibelns provöversättning av tio psaltarpsalmer ges översättningen: »En liten tid lät du honom (d.v.s. Messias) sakna Gud», d.v.s. vara övergiven av Gud. Det är förvånande att det inte har uppmärksammats att denna läsning »utan Gud» (i avsaknad av Gud) finns i den citerade psaltarpsalmens hebreiska text, där ordet »sakna» återfinns, samma ord som vi finner i Ps 23:1: »mig skall intet fattas.» [3]
Det är uppenbart att Hebreerbrevets författare har uppfattat Ps 8 som en messiansk psalm. Helt klart är det också att han är förtrogen med den hebreiska texten i denna psalm, som i v 7 förkunnar Kristi gudsövergivenhet. Förkunnelsen av Kristi gudsövergivenhet återkommer också i brevet. Så heter det i 5:7: »Under sitt kötts dagar (= under sin lidandestid) frambar han (Jesus) med starkt rop och tårar böner och åkallan till Honom som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd efter att ha plågats av ångest.» Vad som utsägs om Jesus i Hebr 4:15, att han var svag och »frestad liksom vi, men utan synd», blir sedan i Hebr 5:7 belagt med konkreta exempel: Hans tårar och bön i Getsemane och hans höga rop på korset: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?» [4]
Förkunnas Kristi gudsövergivenhet i 4:15 och 5:7 ger läsningen »utan Gud», d.v.s. övergiven av Gud, en förkunnelse med samma innehåll. När Strathmann i sin kommentar förklarar att denna läsning inte kan beaktas, därför att den »i vårt sammanhang lägger in en främmande tanke», då kan det tvärtom sägas att denna läsning passar mycket väl in i textsammanhanget. Författaren förkunnar Kristi förnedring. I sin vidare utläggning av Kristi ringhet (2:9) anknyter han till den hebreiska texten i Ps 8:7, den text som han redan har citerat efter den grekiska översättningen (Septuaginta). [5]
Textkritiskt sett är det också många skäl som talar för att läsningen »utan Gud» är den ursprungliga. En mera svårbegriplig läsart är med större sannolikhet ursprungligare än en lättare begriplig. Uttrycket »utan Gud» var för den grekiske avskrivaren verkligen svårbegripligt. Han var inte förtrogen med den hebreiska texten av Ps 8:6-8, men han förstod att den givna texten talade om Kristi lidande. Genom att ändra en bokstav ( choris = utan till charis = nåd) blev texten lättare tillgänglig. »Utan Gud» ändrades till »genom Guds nåd». Vi får då den läsart som är den vanligaste och som återfinns i våra biblar: »för att han (Kristus) genom Guds nåd (mot alla) skulle smaka döden(s bitterhet) för var och en.» [6]
Läsningen ”genom Guds nåd”
Att denna läsning knappast kan vara den ursprungliga framgår också av texten i fråga. Hade uttrycket »genom Guds nåd» varit ursprungligt skulle det ha varit försett med bestämd artikel ( teei chariti tou theou) . Avskrivaren gjorde texten tydligare genom att stryka »utan», som i grekiskan liksom i svenskan följs av ett substantiv utan artikel. Att uttrycket »genom Guds nåd» här mot författarens eget språkbruk (se 4:16 och 10:29/den grekiska texten/) står i obestämd form talar för att det är sekundärt. Textsamrmanhanget, den nytestamentlige författarens ordförråd, hans stil och uttryckssätt talar för att läsningen »utan Gud» är den ursprungliga. [1]Det skall här påpekas att Metzger i A Textual Commentary on the New Testament argumenterar för att läsarten ”genom Guds nåd” är den ursprungliga (s 664) [8]
Två läsarter – samma innehåll
Den översättning som ges i NT 81 av Hebr 2:9 är helt korrekt: »Genom Guds nåd skulle det komma alla till godo att han fick möta döden.» Uttrycket »möta döden» är dock för svagt. Uttrycket »smaka döden» inbegriper dödens bitterhet och smärta. Jesus gick verkligen in under kors och dödslidande, och det skedde oss till godo, oss till frälsning. I båda dessa läsarter förkunnas Kristi gudsövergivenhet (se också Gal 3:13 och Mark 15:24). [10]
Det kan i ett fall som detta vara svårt att avgöra vilken av läsningarna som skall föras upp i texten och vilken som skall återges i notapparaten. Michel skriver i sin kommentar till brevet sammanfattningsvis: »I varje fall måste man medge att ’utan Gud’ och ’genom Guds nåd’ är likvärdiga alternativa läsarter.» [11]
Till förmån för läsarten »genom Guds nåd» skall sägas att majoriteten av handskrifter har denna text. Läst i sitt sammanhang ger den en förkunnelse med samma innehåll. En bibelläsare bör dock få kännedom om läsarten »utan Gud». Den bör i varje fall föras in i notapparaten. Den uppmärksamme bibelläsaren har helt visst förstått vilken tillförlitlig text NT har. När andra handskrifter någon gång omnämns i i notapparaten är det fråga om läsarter som innehållsligt sett knappast skiljer sig från varandra. [12]
Noter
| ↑1 | Det skall här påpekas att Metzger i A Textual Commentary on the New Testament argumenterar för att läsarten ”genom Guds nåd” är den ursprungliga (s 664) |