Bortom teologin

Av: Christer Hugo | Nr 1, 1989 sida 42| Ansvarig utgivare: Ingemar Furberg

Tage Lindbom, Bortom teologin. Norma Bokförlag, Borås 1986. [0]

Fil dr Tage Lindbom är en särpräglad filosof i dagens Sverige. Han disputerade 1938 på en avhandling om den svenska fackföreningsrörelsens uppkomst, och i över 25 år var han chef för Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm. Han har en rad böcker bakom sig, liksom artiklar i kulturtidskrifter o.s.v., och han har ofta en mycket skarp blick för tidsfenomen och tendenser i tänkande och samhällsliv. Hans analyser av olika moderna teologiska strömningar är inte sällan träffsäkra och avslöjande. Det gäller även föreliggande bok, Bortom teologin, som består av en samling ej tidigare publicerade artiklar. [1]

Ett centralt begrepp hos Tage Lindbom är »människoriket». Människoriket är det samhälle som sekulariseringen åstadkommer, där människan satt sig själv i centrum på alla områden. »I den period, som oförtjänt fått namnet upplysningstiden, utropas människan till den suveräne härskaren», skriver Lindbom. Det blir »den sinnliga intressemänniskan» som tar makten. Den suverän som ger legitimitet åt jordisk makt och rätt anses i det sekulariserade samhället inte vara Gud. Tage Lindbom: »Folksuveränitetsläran innebär att det inte är Gud utan Folket, som innehar all makt på jorden». Det innebär även en klar strävan att upprätta ett jordiskt lyckorike, »att förverkliga en jordisk rättfärdighet i det allsmäktiga Folkets namn.» [2]

Vad har då denna folksuveränitetslära inneburit för teologin? »Så småningom har kyrkor och samfund i den västerländska kristenheten, ofta en smula dröjande och motvilligt, börjat kompromissa med folksuveränitetsläran.» Så förväntas teologin och de kyrkliga samfunden välja sida i de sociala striderna. »Bibliska och teologiska vittnesbörd och formuleringar används nu som moraliska förstärkningsmedel i strider, där profana krafter utför huvudarbetet och har som åskådningsgrund ideologiska, ofta ateistiska läror.» Man kommer i detta sammanhang lätt att tänka på sådana teologiska moderiktningar som latinamerikansk och annan befrielseteologi, det sociala evangelium som hörs från så många predikstolar idag, marxistiskt influerad universitetsteologi o.s.v. [3]

Den moderna människans vilsenhet och förvirring förklaras enligt Tage Lindbom bl.a. av sekulariseringens fortgående process bort från det objektiva till det subjektiva. Måttstocken blir människan, och därmed är subjektiviteten satt i högsätet. Den sekulariserade människan är i avsaknad av religionens objektivitet, av »Guds rike och dess sanningar», som Lindbom uttrycker det. Så blir i stället fältet fritt för ett ändlöst drömmande och spekulerande. Man drömmer om det jordiska fridsriket. Men när människor ser att detta inte förverkligats, utan tvärtom drabbats av enorma bakslag under vårt århundrade – då kommer besvikelsen och rådlösheten. [4]

Tage Lindbom beskriver hur teologin sträckt vapen inför de moderna, sekulariserade och – med Lindboms egen term – luciferiska strömningarna. Även i teologin (läs universitetsteologin) har nu Karl Marx och den existentialistiske filosofen Martin Heidegger fått fungera som vägledare, »lovande social frälsning i en värld, som aldrig skall ställas under den Högstes dom.» Lindbom konstaterar: »Teologin är en ruinhög.» Och visst är det lätt att hålla med honom när han beskriver den existentialistiska teologin, en pseudoteologi som formas redan på 1920-talet. Den existentialistiska teologin förkunnar att det eviga finns hos »Varat» självt. Gud är för existentialteologen inte det högsta utan endast en andlig, »inre» dimension av det högsta. Det högsta i sin tur är »Varat» självt. Tage Lindbom anför följande citat från den tysk-amerikanske teologen Paul Tillich: »Varat är heligt.» [5]

Om Tage Lindbom i sin Bortom teologin skickligt lägger den västerländska universitetsteologins förfall i dagen, gäller det dock att läsa honom med urskillning. Hans egen filosofi är inte biblisk utan bärs av utpräglade platonska tankar. Han har tydligen en bred synkretistisk religionssyn, och sålunda ingen blick för Jesus Kristus som Frälsare. Den bibeltolkning han företar blir också därefter. Bibelord får bli utgångpunkt för hans egen spekulation. Den egna teologi han bedriver befinner sig på den allmänna uppenbarelsens plan. [6]

Griechisch-Deutsches Wörterbuch

Av: Lars Koen | Nr 1, 1989 sida 43| Ansvarig utgivare: Ingemar Furberg

Walter Bauer, Griechisch-Deutsches Wörterbuch zu den Schriften des Neuen Testaments und der fruehchristlichen Literatur. 6. völlig neue Bearbeitung von Kurt und Barbara Aland. 1795 sidor. Walter de Gruyter, Berlin 1988. [0]

Det är med stor glädje man välkomnar den nya utgåvan av standardverket »Bauer». Den store lexikografen och patristikern Walter Bauer gav den nytestamentliga forskningen ett utomordentligt redskap redan på 30-talet. Arbetet översattes så småningom till engelska av Arndt och Gingrich och gavs ut i USA 1958. Den amerikanska utgåvan bygger på Bauers fjärde utgåva och är något utvidgad. Nu har dock polyhistorn Kurt Aland och hans fru Barbara – båda i ledningen av det textkritiska centret i Muenster – gjort den teologiska forskningen, i synnerhet den nytestamentliga och patristiska, en stor tjänst genom denna nya upplaga. Boken är i mycket kraftigt redigerad – för det mesta till det bättre. Hela 250 artiklar har tillagts, och makarna Aland har tagit i betraktande auktorer från Platon till Thomas Magister på 1300-talet. Tyngdpunkten ligger självfallet på Nya testamentets språk, men ordboken gör det möjligt att utan andra stora lexika se hur ord i Nya testamentet har en annan mening före NT och redan i efterapostolisk tid (t.ex. de apostoliska fäderna). [1]

Bauer-Aland täcker nu hela NT, de apostoliska fäderna, apologeterna och de nytestamentliga apokryferna. Även Septuaginta beaktas i hög grad. Därmed måste vi säga att Bauer inte längre är enbart »Bauer» utan Bauer-Aland. På nästan alla fronter är boken ett framsteg för den nytestamentliga forskningen. Tidigare versioner byggde t.ex. enbart på papyrer upptagna i Moulton-Milligans The Vocabulary of the Greek Testament. Bauer-Aland bygger på de allra senaste fynden, som idag finns i det nya papyriologiska standardverket som är under fortsatt utgivning: G H R Horsley, New Documents Illustrating Early Christianity. Denna serie utges av Ancient History Documentary Research Centre vid Macquarie University i Australien, och tre band föreligger redan. [2]

För en teolog som verkligen vill djuploda i Nya testamentet är Bauer-Aland en guldgruva, i synnerhet för dem som inte har råd att köpa Kittel-Friedrichs lexikon på tyska eller engelska. En stressad pastor kanske klarar sig med Heikel-Friedrichsens ordbok, men för en teologie studerande eller forskare är Bauer-Aland klart överlägset. Bauer-Aland är inte bara en ordbok, den är i hög grad även ett bibellexikon, då verket innehåller mycket exegetiskt material. Priset är kanske något högt, tycker några. Men behärskar du skoltyska och vill du verkligen förstå Nya testamentet klarar du dig inte utan Bauer- Aland, och det lär nog dröja innan en engelsk utgåva kommer. Det enda jag har att invända är att många av litteraturreferenserna inte längre finns i själva texten, men om man överblickar alla indices och förkortningar i början av bandet är den lakunen inte så svår att smälta. Artiklarna har genom utomordentlig typografi och skriftbild blivit en njutning att läsa. Jag har testat några artiklar, och man känner efteråt att boken höjer ens förståelse av något så grundläggande för den kristna tron som Nya testamentet. [3]

Vårt ursprung

Av: Ingemar Furberg | Nr 1, 1989 sida 44| Ansvarig utgivare: Ingemar Furberg

Mats Molén, Vårt ursprung? Om universums, jordens och livets uppkomst samt historia. Salt & Ljus, Haninge 1988. [0]

För något år sedan fick jag se en teckning, som hade gjorts i skolan i Ljungby. Barnet hade först fått rita en apa och sedan en människa. Lärarens avsikt var att eleverna skulle illustrera den undervisning de fått. Människan hade förklarats härstamma från apan, vara en förädlad apa. Helt visst menade läraren att han endast gav objektiv undervisning. [1]

Denna händelse belyser ett känt förhållande: vad vetenskapsmannen betraktar som hypotes och teori omformas och omgestaltas i populär framställning till vetenskapligt bevisad sanning. Hur kan egentligen stoffet i den populära framställningen genomgå en sådan förvandling? [2]

Det kan ligga nära till hands att se detta endast som en följd av bristande kunskap. Men då bortser man från det förhållandet att den skola som officiellt sägs ge s.k. objektiv, värderingsfri undervisning är mättad av ideologiskt innehåll. Mats Molén, geovetare och ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen och hemmahörande i Umeå, skriver i en tidningsartikel: »När vi går i skolan får vi grundläggande kunskaper hur vi skall klara oss här i livet. Det finns inte många som tänker på att mitt bland all den objektiva undervisningen finns en teori som inte är bevisad – evolutionsteorin – som även den lärs ut som objektiv kunskap och ett vetenskapligt bevisat faktum. På ingen plats i våra läroböcker får man reda på vad i denna teori som är grundat på vetenskap och vad som endast är läromedelsförfattarens och olika vetenskapsmäns tro. Evolutionsteorin har smugit sig in i nästan alla läroämnen, från biologi och fysik till böcker i historia, religion och engelska.» [3]

Just detta förhållande att teorin har fått en allmän och övergripande innebörd – en innebörd av världsförklaring – visar just att den omfattas som en livsåskådning, som en religion. Men denna livs- och världsåskådning är helt inomvärldslig. En materialistisk åskadning har kommit att omfattas som »vetande», som vetenskaplig sanning. Inte minst mot bakgrund av detta rekommenderas Mats Moléns nyligen utkomna bok Vårt ursprung? till studium. Boken kan erhållas från Stiftelsen Biblicum genom att insätta 150 kr på åg 22 65 61-9. Den sänds då portofritt. [4]

Ord för dagen

Av: C. H. | Nr 1, 1989 sida 45| Ansvarig utgivare: Ingemar Furberg

Ord för dagen ur Martin Luthers skrifter. BV-Förlag, Stockholm 1984. [0]

Goda andaktsböcker på svenska är inte alltid så lätt att finna, åtminstone inte i bokhandeln. Det är därför med desto större glädje man tar del av ovanstående bok med Luther-betraktelser. Betraktelsesamlingen har tidigare utgetts i åtskilliga upplagor under namnet Manna för Guds barn. Till denna upplaga har man företagit en varsam språklig översyn. Bibelorden är återgivna huvudsakligen enligt 1903 års (GT) och 1883 års (NT) normalupplagor, och boken föreligger i ett smakfullt och sobert band. Reformatorns betraktelser är som förlagsreklamen säger: korta och kärnfulla. De tål därför att läsas mer än en gång. Och att begrundas. [1]