Bibelkritiken har länge velat göra gällande att en del av Ordspråksboken bygger på Amenemopes egyptiska vishetsundervisning. I Tyndale Bulletin 28, 1977, s. 29-68, visar J. Ruffle att denna bibelkritiska uppfattning saknar faktiska belägg. Hans artikel heter »The Teaching of Amenemope and its Connection with the Book of Proverbs». [1]
När det däremot gäller vishetslitteraturens yttre form finns det paralleller mellan den bibliska och den utombibliska vishetslitteraturen. K. A. Kitchen ger i samma nummer av Tyndale Bulletin, s. 69-114, exempel på formella paralleller mellan egyptisk vishetslitteratur och Ordspråksboken. Men dessa paralleller understryker Ordspråksbokens litterära integritet. Kitchens artikel heter »Proverbs and Wisdom Books of the Ancient Near East». [2]
Profeten Jonas historicitet
Bibelkritiken betraktar Jona bok som en ohistorisk berättelse om profeten Jona, utformad »med hjälp av välkända och vitt spridda sagomotiv» (Albrektsson-Ringgren, En bok om GT, s. 241). I Tyndale Bulletin 30, 1979, s. 29-52, försvarar den framstående assyriologen och bibelforskaren D. J. Wiseman Jonas historicitet. Han visar att uppgifterna i Jona bok överensstämmer väl med förhållandena i Assyrien c. 800-760 f.Kr. och att det inte finns någon anledning att betrakta boken som en liknelse. [4]
Ebla-tavlorna
Med spänning väntar många bibelforskare på mer information om de märkliga fynden vid Ebla i nordvästra Syrien 1974-75. De påträffade 16.000 tavlorna och fragmenten, som kan dateras till cirka 2.500 f.Kr., betraktas allmänt som synnerligen häpnadsväckande och som de viktigaste arkeologiska fynden under nittonhundratalet. Ebla-tavlornas förhållande till och betydelse för Gamla testamentet är föremål för en våldsam debatt. De syriska myndigheterna vill nämligen inte veta av någon sammankoppling mellan GT och Ebla-fynden. Professor Giovanni Pettinato, som ursprungligen svarade för fyndens språkliga analys och som fann flera anknytningspunkter till Bibelns tidigaste berättelser, tvingades lämna sin tjänst. Kort före sitt avsked krävde den syriska regeringen att Pettinato skrev under »en officiell deklaration», som förnekade att Ebla-tavlorna hade några bibliska anknytningspunkter. [6]