Det sägs ibland: för att förstå Bibeln måste vi inte bara översätta den till vår tids språk utan också anpassa innehållet till vår tids tänkande. En sådan uppfattning är alldeles förvänd. Det är inte Bibeln som innehåller förlegade tankar utan vi som tänker galet. Det rätta är därför att så mycket som möjligt söka tränga in i Bibelns värld. Låt oss lämna våra egna funderingar om saker och ting bakom oss och i stället lyhört lyssna till Bibelns undervisning, läran från Gud. [0]
Den moderna verklighetsuppfattningen, som inte har någon plats för Gud, har för många blivit ett allvarligt salighetshinder. Hur skall man kunna lära känna den bibliska verkligheten, när man vägrar att låta den komma till tals, när man utgår ifrån att det övernaturliga inte existerar? Många teologer är besmittade av en materialistisk och inomvärldslig världsåskådning och vägrar därför att tränga in i Bibelns värld på Bibelns egna villkor. I stället talar man om vikten av att utifrån vår tids tänkande skapa en ny gudsbild och en ny teologi. Ty för dem är också Bibelns lära om Gud en människoskapelse och då finns det ju ingen anledning att binda sig vid vad man menar vara en förgången tids tänkande. Bibelns lära om Guds gärningar i vår värld och hans uppenbarelse för profeter och apostlar räknas till Bibelns mytologiska ramverk och ses som uttryck för en gången tids mera ovetenskapliga tänkande. [1]
Att misstänkliggöra Gud och hans ord och i stället förlita sig på egna funderingar är just kännetecknande för själva ursynden. »Skulle då Gud hava sagt?» är den förföriska frågan som ofta leder människor i fördärvet. Nej, vi måste bli lärjungar, lära oss att lyssna till Guds ord på lärjungasätt, som Bibeln själv manar oss att göra. [2]
Men hur skall vi då kunna förstå läran från Gud, den sanna teologin? Vi måste börja med att tränga in i Bibelns värld, in i Bibeln sådan den är oss given. Vi skall inte försöka gå förbi Bibelns språk och yttre form. Ty den bibliska sanningen är inte given vid sidan av de yttre orden utan just genom Bibelns ord sådana de är formulerade av Guds utvalda tjänare. Vi skall vara tacksamma för att Gud givit oss sin heliga uppenbarelse på mänskligt språk så att vi kan förstå det med hjälp av språkstudier. Vi skall vara tacksamma för Bibelns många historiska anspelningar och konkreta berättelser om tilldragelser här på jorden, ty tack vare dem svävar ej budskapet fritt och obestämt utan historisk förankring. Att tränga in i Bibelns värld innebär att i stället för att skala bort det s.k. mänskliga i Bibeln, d.v.s. anspelningar på dåtida seder och bruk, historiska förhållanden, geografiska uppgifter etc., med stor iver lära känna historien, geografin, dåtida seder och bruk etc. Därigenom skapas bättre förutsättningar för att förstå Bibelns lära. [3]
Men det största problemet ligger dock i att människan till sin natur vänder sig emot Gud och hans ord. Genom vårt syndafördärv och vår ärftligt betingade blindhet i andliga ting vill vi ständigt sätta oss över Guds tankar. Så länge vi är starka i oss själva och uppfyllda av egna funderingar, stöter vi ifrån oss Guds ord. Men tack vare att Guds ord är levande och kraftigt, sant och osvikligt, dömande och förlåtande, kan den starka människan krossas och bringas till insikt om sin fattigdom inför Gud. Denna insikt blir bitter och leder till förtvivlan, om den fattige aldrig får höra om vår rikedom inför Gud, den vi har utanför oss själva i Kristus Jesus. Men när evangelium ljuder rent och klart för den av lagen krossade människan, då kan undret ske att hon som var död i överträdelser och synder får liv. När Gud av nåd låter det ske, blir bristen på egen kraft hennes styrka och rikedom, ty då har hon övervunnits av Guds kraft till frälsning, det glada budskapet om den rättfärdighet som gäller inför Gud och som har givits henne av Gud som en fri gåva (Rom. 1:16-17). Då kan det sägas om henne: »Din kraft är liten, och du har tagit vara på mitt ord och har icke förnekat mitt namn» (Upp. 3:8, Hedegårds övers.). [4]
Den som tränger in i Bibelns värld kommer snart att upptäcka att mänskliga funderingar ofta kommer i strid med Guds ord. De som då ger de mänskliga funderingarna företräde blir bibelkritiker och är inne på en olycksväg. Vi behöver i stället bli ledda av Gud genom hans ord och ständigt bedja: »Pröva mig och känn mina tankar och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen» (Ps. 139:23f). Försoningens hemlighet, att de skyldiga (du och jag) förklaras oskyldiga och att den oskyldige (Guds älskade Son, vår Herre Jesus Kristus) förklaras skyldig såsom vår ställföreträdare, kommer aldrig att lysa fram för dem som sätter egna tankar över Guds ord. Men genom att tränga in i Bibelns värld och lyhört lyssna till vad Herren har talat i den heliga Skrift, kan vår blindhet avlägsnas så att dagen gryr och morgonstjärnan går upp i våra hjärtan (2 Petr. 1:19). [5]