Den kanske viktigaste meningsskiljaktigheten mellan dem som studerar de bibliska profetiorna gäller den eller de händelser som skall följa på Kristi återkomst. Frågan kan enklast formuleras så: Skall Kristi återkomst inleda evigheten eller tusenårsriket? De som tror, att evigheten omedelbart följer på Kristi ankomst kallas a-millennialister (tusenårsriket kallas ju på latin millennium), de som anser att tusenårsriket skall följa på Kristi ankomst kallas premillennialister. [0]
Red. har fått några brev med anledning av prof. Beckers artikel i nr 4-5/72 och den tolkning som där gavs av Rom. 9-11 och Upp. 20. Dessa texter har ju sedan länge varit föremål för olika tolkningar. I ett kommande nummer skall vi därför mera utförligt ta upp till behandling Rom. 9-11 och Upp. 20 i ljuset av Bibelns profetior. [1]
Någon läsare har uttryckt sin besvikelse över att tidskriften i frågan om tusenårsriket nu företräder en annan tolkning än under teol. dr David Hedegårds redaktörskap. Det är emellertid inte riktigt. I För Biblisk Tro nr 6/70 införde dr Hedegård en art. av pastor Wick Broomall med titeln »Evigheten följer på Kristi ankomst». I den art. hette det bl.a.: »Den följande framställningen hävdar, att Kristi återkomst avslutar mänsklighetens historia och inleder evigheten. Om denna uppfattning grundar sig på en korrekt bibeltolkning, då kommer inget tusenårsrike att upprättas vid Kristi återkomst. Denna viktiga fråga måste studeras i ljuset av en noggrann undersökning av Skriftens lära. Guds ofelbara ord fäller utslaget. [2]
Författaren till denna uppsats är så viss om att evigheten följer Herrens återkomst att han anser, att denna fråga inte längre bör vara föremål för skilda meningar bland dem som studerar Bibelns profetior.» [3]
Därefter fortsätter art. med ett grundligt bibelstudium, som läsaren hänvisas till för förnyat studium. David Hedegård tillfogade sedan följande efterskrift: »Mycket skulle naturligtvis kunna tilläggas till denna Broomalls framställning. Framför allt skulle man vilja erinra om NT:s mångfaldiga maningar till vaksamhet, maningar som åter och åter möter oss i samband med undervisningen om Herrens återkomst. »Vaka därför, ty ni vet icke dagen eller timmen» (Matt. 25:13). Om Herrens återkomst inte betyder, att evigheten brutit in, då förlorar sådana maningar sin udd. Någon sade en gång om de dåraktiga jungfrurna (Matt. 25:lff.): »Jag tror inte, att de gick förlorade.» Om Herrens ankomst betyder, att en ny, stor frälsningstid (tusenårsriket) bryter in, då kan ingen gå förlorad därför att han inte är beredd att möta Herren. Men då har också liknelsen om de tio jungfrurna mist sitt allvar. Detsamma gäller sådana inträngande maningar som dem vi läser i t.ex. Luk. 21:34-36 och Mark 13 33-37 [4]
Allt detta visar, att Uppenbarelsebokens utsagor om tusenårsriket inte kan fattas efter bokstaven utan i likhet med hela denna bibelbok måste fattas som bildspråk. I något följande häfte skall vi återkomma till tolkningen av Upp. 20.» [5]
David Hedegård, som i detalj satt sig in i frågan om tusenårsriket och Bibelns profetior och t.o.m. skrivit förordet till Sauers kända bok om frälsningen och ändens tid, kom till slut till den klarheten att läran om ett jordiskt tusenårsrike står i strid med den heliga Skrift. I »Biblisk Uppslagsbok», fjärde omarbetade upplagan, ger David Hedegård en koncentrerad framställning av tusenårsrikesläran och skälen däremot. [6] S. E.