avgivna av Stiftelsen Biblicums ledamöter vid sammanträde den 13 februari 2024, enligt föreskrifter i stiftelsens stadgar.

Ingvar Adriansson, verksamhetsledare:

Jag litar på och håller fast vid Guds ord, eftersom den Helige Ande har kallat mig till tro genom evangeliet, genom den goda nyheten att Gud har förlåtit mig i Kristus. Detta evangelium har genom den Helige Ande den kraften att föra mitt hjärta från otro till tro på Kristus min Herre.

Jag litar på och håller fast vid Guds ord eftersom den Helige Ande har upplyst mitt sinne med sina gåvor. Han har genom evangeliet gett mig kunskap och försäkrat mig om att Jesus är min Frälsare från synd, död och fördömelse; och han har fyllt mitt hjärta med glädje och frid som följer med en sådan kunskap.

Jag litar på och håller fast vid Guds ord eftersom den Helige Ande har förnyat mitt sinne mina tankar. Genom att föra mig till tron ​​genom evangeliet har han gett mig kraft att hata och överge det onda och att inte förlita på det som avviker eller strider mot den Heliga Skrift och Bekännelseskrifterna.
Ingen annan än Gud själv kan säga oss vad han vill att vi ska tro och förlita oss på. Biblicums uppgift med Guds ord är att det ska bli undervisat och mottaget så som det är uppenbarat i den Heliga Skrift. Varje förändring och förvanskning leder bort från tron och för människor vilse. Därför kan vår kunskap om Gud inte hämtas från någon annan källa än Guds eget ord. ”… Ska inte ett folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda för de levande?  Till Guds undervisning, till vittnesbördet! Om de inte talar enligt detta ord finns det ingen gryning för dem. Jes 9:19-20

Ingvar Adriansson
Värnamo 2024-02-12

Lars Borgström, ledamot:

Jag tror, lär och bekänner att hela Skriften – Gamla och Nya testamentets kanoniska böcker – är given och inspirerad av den helige Ande och att Gud själv därför är den sanne författaren till varje ord i Skriften (verbalinspirationsläran).

Gud har vid Skriftens tillblivelse inte använt de mänskliga författarna som själlösa tangentbord, utan Han har använt dem sådana som de är, med sina respektive erfarenheter, personligheter, sätt att skriva och uttrycka sig o.s.v. Därför har de olika bibelböckerna olika karaktär och stil. Guds inspiration innebär i detta fall att Han höjt författarna till en ofelbar nivå, så att de bevarats från fel och misstag.

Jag bekänner därför att det är en kvalitativ skillnad mellan å ena sidan den heliga Skrifts inspirerade vittnesbörd i alla dess delar och ord och å andra sidan vittnesbördet från varje annan form av mänskligt yttrande, vilket gör Bibeln till en unik bok. Med Luther bekänner jag att ”Guds ord kan icke taga fel” (Stora katekesen, fjärde huvudstycket, SKB, s 480). Den heliga Skrift innehåller inga fel eller motsägelser utan den är i alla sina delar och ord den ofelbara sanningen.

Jag bekänner vidare att eftersom Skriften har Gud som författare, äger den både den gudomliga makten att frälsa människor genom vittnesbördet om Jesus Kristus (kausativ auktoritet) och den gudomliga auktoriteten att utgöra kyrkans enda norm för lära och liv (normativ auktoritet).

Jag bekänner alltså att den heliga Skrift är ”den enda domaren, regeln och rättesnöret, varmed alla läror skola såsom med en probersten prövas och bedömas, om de äro goda eller onda, rätta eller orätta” (Konkordieformeln Epitome, art. om regel och norm, SKB, s 500).

Jag har som min bekännelse antagit alla bekännelseskrifter i Konkordieboken från 1580, och bekänner mig härmed på nytt till desamma. Den lutherska kyrkans bekännelseskrifter är inte någon trosregel bortom, eller i tillägg till Skriften, utan en bekännelse till Skriftens läror gentemot dem som förnekar dessa läror.

Eftersom den kristna kyrkan inte kan skapa läror, utan endast bekänna den heliga Skrifts lära, är bekännelseskrifternas framställningar bindande för samvetet endast därför att de utgör den heliga Skrifts egna sanningar.

/Lars Borgström Uppsala 2024-02-10

Seth Erlandsson, vice ordförande:

Aposteln Paulus skriver till Timoteus, ”mitt äkta barn i tron”: ”Kämpa trons goda kamp, grip det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att avge den goda bekännelsen inför många vittnen” (1 Tim 6:12). Till den goda bekännelsen hör det jag skrivit i en sång:

Utan Guds Son finns inget hopp
för denna vår värld,
andligen död.
Utan Guds ord kan jag ej se
att Herren Kristus är livet.

Jesus sa till judarna: ”Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom. Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet” (Joh 5:23–24).

Sonen, Herren Kristus, är så ett med Faderns ord och Andens ord att han är Ordet. ”Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till… Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning” (Joh 1:3, 14). Jesaja hade profeterat om honom: ”En son blir oss given” (Jes 9:6). Ordet skulle bli kött och Sonen är ”den heliga vägen” (Jes 35:8ff), den enda vägen tillbaka till den himmelska härligheten. Bara genom honom äger vi orena den renhet som är förutsättningen för evigt liv tillsammans med Fadern. ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14:6).

Många institutioner som börjat med den goda föresatsen att grunda all sin undervisning på Guds ord har efter en tid påverkats av bibelkritik och därmed gett utrymme åt en ”vishet” som strider mot Guds ord. När stiftelsen Biblicum bildades i okt. 1968 inskrevs därför i dess grunddokument att dess ledamöter varje år ska förnya sin bekännelse till Bibeln som alltigenom tillförlitlig och högsta norm i enlighet med den lutherska bekännelsens ord: ”Vi tror, lär och bekänner att den enda regel och norm, varefter alla läror såväl som lärare ska prövas och bedömas endast är Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter” (ur Konkordieformelns inledning).

Det är en stor Guds nåd att få arbeta i en stiftelse som i sina grunddokument på detta sätt slår vakt om den tro som de lutherska fäderna bakom Konkordieboken klart och oförskräckt bekände. Att stå emot vår fiende djävulen ”orubbliga i tron” (Petrus uppmaning, 1 Pet 5:8f) och ”kämpa trons goda kamp” (Paulus uppmaning, 1 Tim 6:12) är vi för svaga till i oss själva. Det klarar vi inte av utan Bibelns sanna och livgivande ord. Endast Guds ord, ”nåden och sanningen”, ger oss glädje och kraft att ”kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga” (Judas brev, vers 3).

Om Gud i sin nåd låter mig leva ännu något eller några år är det min önskan att fortsätta lyfta fram de rikedomar som Bibeln innehåller. För det är som Paulus skriver: ”O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud!” (Rom 11:33). Det är min önskan att tidskriften Biblicum ska vara ett bevis för sanningen i dessa ord.

Västerås den 12/2 2024
Seth Erlandsson

Thomas Erlandsson, kassaförvaltare:

Paulus skriver i 1 Kor 15:3–4:

Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna.

Enligt skrifterna skriver Paulus och vi kan bara instämma, vi som har förmånen att ha tillgång till facit, Bibeln. När vi tittar i facit ser vi att Jesus uppfyller allt som skrivits i de gammaltestamentliga skrifterna om Messias. Vilken skatt vi har i Bibeln, som uppenbarar detta för oss. Gud ger oss sitt livgivande Ord genom Bibeln. Han uppenbarar något så främmande för oss, att vi har förklarats syndfria för Jesus skull, helt av nåd helt fritt. Detta är nådegåvan som tas emot genom tron som den Helige Ande verkar i oss. Den Helige Ande har givit Biblicum en viktig uppgift att slå vakt om och att sprida en sund biblisk undervisning i skrift och föredrag. Det är en stor förmån att få vara en liten pusselbit i detta viktiga arbete. Min bekännelse är att Bibeln är Guds ofelbara Ord och att de lutherska bekännelseskrifterna är i samklang med Bibeln.

Svärtinge 2024-02-12
Thomas Erlandsson

Tor Jakob Welde, ordförande:

Herrens apostel skriver: «Derfor takker vi stadig Gud, for da dere fikk overlevert det Guds ord som vi forkynte for dere, tok dere imot det – ikke som menneskeord, men som det Guds ord det i sannhet er. Og dette ordet er virksomt i dere som tror» (1 Tess 2,13). Som tessalonikerne den gangen tror og bekjenner også jeg at apostlenes og profetenes undervisning som vi har fått den nedskrevet i Bibelen er Guds eget ord; ikke mennesketanker, men Den Hellige Ånds inspirerte undervisning. Ånden har ledet de menneskelige forfatterne, slik at Bibelens bøker skrevet på hebraisk og gresk ble akkurat slik Han ville. Derfor bøyer jeg meg for Bibelens autoritet. Den er sannferdig og uten feil, den er et levende og virkekraftig ord, og den er aktuell for alle mennesker fortsatt den dag i dag. «Ditt ord er en lykt for min fot og et lys for min sti» (Sal 119,105).

Menneskelig intellekt og fornuft er ofte til stor hjelp, men må aldri plasseres over Bibelen, noe som dessverre alt for ofte skjer ved teologiske institusjoner i vår tid. Her har vårt kjære Biblicum en viktig oppgave, å med Guds hjelp være en motgift mot den destruktive bibelkritikken som har fått så stor innflytelse i den verdensvide kirke. Den moderne historisk-kritiske teologien fremmer ikke forkynnelsen av evangeliet, men legger tvert imot hindringer i veien for den, når den frarøver mennesker tilliten til Bibelen som Guds ufeilbare og troverdige ord. Vi har ikke et ustabilt fundament for vår tro, men det urokkelige Guds Ord som vi kan stole fullt og fast på.

Det som framfor alt er viktig at vi slår vakt om, er selve kjernen i Bibelens lære, nemlig det rene og klare evangeliet om frelsen av nåde alene for Kristi skyld, en gave som mottas ved troen. Den gode nyheten om frelse i Jesus Kristus er vårt og verdens eneste håp, så vi kan aldri godta at dette budskapet blir forfalsket eller gjort uklart. Lov og evangeliet må ikke blandes sammen. «Forskjellen mellom loven og evangeliet er et særdeles herlig lys som tjener til at Guds ord blir rettelig delt og de hellige profeters og apostlers skrifter blir riktig forklart og forstått» (Konkordieformelen). Jeg tror og bekjenner at skriftene i Konkordieboken av 1580 gir en rett framstilling av Guds ords lære.

Bergen 13. februar 2024,
Tor Jakob Welde

Ola Österbacka, sekreterare:

”Varför är hednafolken i uppror? Varför tänker folken tomma tankar? Jordens kungar reser sig och furstarna gaddar ihop sig mot Herren och hans Smorde” (Ps 2:1–2).

Oro griper folken över allt det onda som sker, och ångest lägger sig över människorna som ser fram mot en högst osäker framtid på vår jord. Det här är inget nytt i historien. När Jesaja framför sitt julevangelium (Jes 9) sker det mot bakgrunden av nattsvart mörker. Likväl förkunnar han frid. Friden såg han i det lilla barnet som jungfrun skulle föda. Guds Son lät sig födas i det land där furstarna gaddar ihop sig.

Mitt i den oroliga och hopplösa tillvaron där krigslarmet blir allt starkare behöver Guds Ord rannsakas och förkunnas. Just i dag är behovet av undervisning om Guds vilja och plan skriande stort. Vi behöver påminnas om att Gud är helig och inte kommer att låta ondska och våld bli ostraffade, men vi behöver också lyfta fram fridens budskap – budskapet om hur Gud själv kom till denna onda värld för att bära straffet för ondskan ända till döden på korset.

I detta blir Biblicums undervisning allt viktigare. Stiftelsen Biblicum har genom Guds nåd fått verka i över 55 år i uppgiften att föra fram och försvara Skriften som Guds ofelbara Ord. ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet” (2 Tim 3:16). Jag är tacksam för att jag genom Guds nåd får vara med och föra ut vittnesbördet om Skriftens ofelbarhet och sanning på den lutherska bekännelsens grund. Jag bekänner mig till hela Konkordieboken som ett rätt vittnesbörd om denna sanning.

Vasa, den 13 februari 2024
Ola Österbacka